Blött i sängen
Att Filippa varit blöjfri ett tag har nog inte någon missat, men hon har ändå valt att ha blöja på nätterna. Och det har alltid varit hennes val, varje kväll frågar jag alltid henne om hon vill sova i blöja eller trosor.
Men igår glömde jag fråga, och tog förgivet att hon ville ha blöja, precis som alla andra nätter. Men då protestera hon minsann.
- Nej inte blöja. Jag ska sova trosor. Bara trosor. Sa en bestämd dam. Och samma sak sa hon idag. Hon har sovit någon natt utan blöja förut också, och det har aldrig hänt något. Hon är i och för sig torr 9 av 10 nätter.
Men nyss var det första "olyckan" som hände under sovandet. Hon gnällde till lite, och jag såg direkt att det var blött i sängen. Men hon var inte förtvivlad. Hon lät mig snällt byta sängkläder, trosor och sen la hon sig snällt ner och somna om.
Hon är duktig, min lilla prinsessa. Och några nattolyckor kan ju hända i rätt sena åldrar också.
Knasigt
Mikaela ringde förut för att prata lite skit inför imorgon. Och Filippa ville också få prata lite med Mikaela.
Filippa: Hej, vad gör du?
Mikaela: Hej, kör bil vad gör du?
Filippa: Tittar på Barbie.
Mikaela: Mamma har sagt att du tycker om Barbie.
Filippa: Nej
Mikaela: Ljuger mamma?
Filippa: Ja.
Mikaela: Ska jag prata med mamma?
Filippa: Aa
Mikaela: Då ska jag prata med henne.
Filippa: Tack
Filippa: Hej, vad gör du?
Mikaela: Hej, kör bil vad gör du?
Filippa: Tittar på Barbie.
Mikaela: Mamma har sagt att du tycker om Barbie.
Filippa: Nej
Mikaela: Ljuger mamma?
Filippa: Ja.
Mikaela: Ska jag prata med mamma?
Filippa: Aa
Mikaela: Då ska jag prata med henne.
Filippa: Tack
Hjälp, jag har en groda i badkaret
Min ängel.
Filippa badade efter lunch idag. Och efter hon plaskat runt hur länge som helst tyckte jag det var dags för henne att gå upp. Syster skulle komma efter en liten stund också för att vi skulle åka iväg.
Jag: Flippa, nu har du badat jätte länge, är det inte dags att gå upp nu?
Filippa: Nej, jag vill bada.
Jag: Men du kan få bada imorgon igen, du kommer se ut som ett russin snart.
Lite senare, när Filippa simmar runt i badkaret.
Jag: Kom Filippa nu går vi upp.
Filippa: Jag vill inte.
Jag: Är du en fisk?
Filippa: Nej, men en groda. Får jag bada nu?
I bilen.
Jag: Är Filippa fortfarande en groda?
Filippa: Nej, groda badar.
Haha, jag undrar vart hon har fått för sig att man skulle få bada mer om man är en groda?
Knasigt
I bilen på väg hem.
Morfar: FIlippa, du är knasig.
Filippa: Filippa inte knasig, morfar knasig.
Morfar: Jo Filippa är knasig.
Filippa: Morfar knasig, eller hur?
Morfar: Filippa är jätte knasig.
Filippa skrattar: Mamma, morfar tror jag är knasig.
Jag: Vad knasigt.
Ibland blir det väldigt mycket knasigt.
Morfar: FIlippa, du är knasig.
Filippa: Filippa inte knasig, morfar knasig.
Morfar: Jo Filippa är knasig.
Filippa: Morfar knasig, eller hur?
Morfar: Filippa är jätte knasig.
Filippa skrattar: Mamma, morfar tror jag är knasig.
Jag: Vad knasigt.
Ibland blir det väldigt mycket knasigt.
Sluta reta mig
Jag hade absolut inte behövt oroa mig över dagisvistelsen idag. Hon hade varit duktig och kissat på pottan när dom kom in för att äta lunch och hon hade inte sovit någonting alls. Skönt.
Vid bordet på dagis (ena fröken berättade för mig):
Någon gjorde något mot Filippa.
Filippa: Nu slutar du reta mig!
Fröken: Hon retades inte, hon tycker ju om dig.
Filippa: Aaa.
Jag tyckte det var bra att Filippa sa ifrån när hon tyckte någon retade henne, även om det kanske inte var någon som retades. Man ska ju stå på sig, och inte tillåta andra trycka ner en. Och jag har en känsla av att min lilla madam inte kommer bli nertryckt i första taget.
Vid bordet på dagis (ena fröken berättade för mig):
Någon gjorde något mot Filippa.
Filippa: Nu slutar du reta mig!
Fröken: Hon retades inte, hon tycker ju om dig.
Filippa: Aaa.
Jag tyckte det var bra att Filippa sa ifrån när hon tyckte någon retade henne, även om det kanske inte var någon som retades. Man ska ju stå på sig, och inte tillåta andra trycka ner en. Och jag har en känsla av att min lilla madam inte kommer bli nertryckt i första taget.
Tillbaka till dagis
Trampa, trampa, trampa.
Idag är det första dagisdagen på ett tag, och Filippa var väldigt glad när hon fick veta att vi skulle dit idag. Men hon skulle cykla, och efter hon lovat att hon skulle cykla hela vägen så fick det bli cykeln.
Hemifrån oss ner till centrum tar det ca 15 minuter för mig att gå om jag går själv i min rätt snabba takt. Och dagis ligger ungefär 10 minuter längre bort. Så efter 40 minuter var vi framme vid dagis, och hon cyklade faktiskt hela vägen förutom precis utanför gymnasiet då hon gick någon minut.
Jag hade hoppats på att det skulle finnas någon ordinarie personal från hennes avdelning där eftersom det är första dagen som blöjfri på dagis. Men det går nog bra ändå. Hoppas bara att hon vågar sätta sig där också.
Sa även att hon max fick sova 30 minuter, för hemma sover hon ingenting på dagarna och kan vara hur pigg som helst på kvällarna. Och nu går hon så korta dagar på dagis så det är gränsfall om hon ska sova alls.
TIPS: Till potträningen
Klistermärken i beröm. Men en del har damen pillat bort när hon suttit på den. Hela pottan var full som bild 1 & 2 förut.
Till en början ville Filippa inte sätta sig på pottan, men efter mycket om och men kunde man få henne att sätta sig på den - men inte göra något. Så rätt länge fick hon sätta sig på pottan någon gång ibland, men jag la aldrig ner någon större energi på det. För jag ansåg henne som inte redo.
Men en dag i mitten på juni så kissade hon helt plötsligt när hon satt och lekte på pottan. Hon fick så mycket uppmärksamhet och fick höra hur duktig hon var flera hundra gånger så hon ville kissa på pottan igen, på en gång. Där öppnades dörren till en blöjfri framtid.
Bara någon dag efter åkte jag och köpte massa klistermärken på ÖoB (super billigt), för att ha och uppmuntra henne ännu mera till att gå på pottan. Ibland känns det som att ord inte räcker till. Och alla, eller i alla fall dom flesta uppskattar alltid att få något. Så jag började med att varje gång hon gjorde något på pottan, alltså det räckte inte med att hon satte sig, så fick hon ett klistermärke att sätta på pottan.
På så sätt kunde hon både se och hålla koll på hur duktig hon var och är när det gäller pottan.
Nu en och en halv månad senare är hon helt blöjfri på dagarna, egentligen nätterna också. Hon är snustorr marioteten av alla nätter, men för att få slut på blöjorna så får hon ha det på nätterna.
Och det har bara hänt en olycka på tre veckor.
Jag tyckte att min metod fungerade alldeles utmärkt, och tror inte jag skulle kunnat hitta en bättre faktiskt.
Fötter som växer
Idag har det varit underbart väder ute. Och jag hade ingen lust att bara vara hemma, så ringde Sophie och vi spenderade dagen tillsammans, med Filippa såklart.
Imorgon är det dags för dagis igen efter sommaruppehållet sen mitten på juni, och jag kände att jag bara var tvungen att mäta Filippas fötter och skor. Och eftersom vi skulle möta upp Sophie och handla lite grejer så åkte vi till maxi. Vid skoavdelningen mätte vi Filippas fötter och jag kan ju säga att jag fick en chock. Hennes fötter hade växt hur mycket som helst sen början av sommaren. Gymnastikskorna och ett par ballerina var 1 cm för små. Vilken tur att det varit sandaler väldigt mycket.
Så det var bara att åka till Tumba centrum och kolla på Din sko vad dom hade. Men dom hade ju ingenting alls. Alla rea-skor hade fel storlekar, och de nya inför hösten var så stora och klumpiga.
Ett sista försök var på Eurosko, som jag inte tycker om för tycker deras barnskor är alldeles för dyra. Men där hittade vi ett par fina vita och lila gymnastikskor med 50% rabatt. Nu ska vi bara test gå lite här hemma med strumpor också för att vara helt säkra på att dom kommer funka i höst.
Filippa älskade skorna i alla fall. Men hon hade väldigt svårt att gå framåt, för hon hade fullt upp med att titta på fjärilarna på sidorna som blinkar när man går.
Imorgon är det dags för dagis igen efter sommaruppehållet sen mitten på juni, och jag kände att jag bara var tvungen att mäta Filippas fötter och skor. Och eftersom vi skulle möta upp Sophie och handla lite grejer så åkte vi till maxi. Vid skoavdelningen mätte vi Filippas fötter och jag kan ju säga att jag fick en chock. Hennes fötter hade växt hur mycket som helst sen början av sommaren. Gymnastikskorna och ett par ballerina var 1 cm för små. Vilken tur att det varit sandaler väldigt mycket.
Så det var bara att åka till Tumba centrum och kolla på Din sko vad dom hade. Men dom hade ju ingenting alls. Alla rea-skor hade fel storlekar, och de nya inför hösten var så stora och klumpiga.
Ett sista försök var på Eurosko, som jag inte tycker om för tycker deras barnskor är alldeles för dyra. Men där hittade vi ett par fina vita och lila gymnastikskor med 50% rabatt. Nu ska vi bara test gå lite här hemma med strumpor också för att vara helt säkra på att dom kommer funka i höst.
Filippa älskade skorna i alla fall. Men hon hade väldigt svårt att gå framåt, för hon hade fullt upp med att titta på fjärilarna på sidorna som blinkar när man går.
Nappkrig
Jag bryr mig inte speciellt mycket om vad Filippa har för napp så länge hon är nöjd med den. Därför brukar jag oftast låta henne välja själv när det är dags att inhandla nya. Men sen är det också så att när hon får en ny napp, även om hon inte valt den själv, så blir det den nya favoriten som hon alltid vill ha.
Och ibland kan det skapa en del åsikter hos andra. Jo då tänker jag ju självklart inte på alla dom vanliga napparna, utan lite dyrare nappar med speciella motiv. (se bilder ovan)
Förra lördagen fick Filippa en hammarby-napp av min mammas gudfar. Och eftersom det var en ny napp hon fått var det den som gällde. Min syster skvallrade till sin pojkvän om hammarby-nappen och han gick och köpte en AIK-napp till henne, som min syster kom förbi med i veckan.
Filippas pappa tyckte inte direkt om Hammarby-nappen när han såg den, men AIK var värre än Hammarby och lär väl komma med Djurgårds-napp nästa gång.
Är det någon annan som har något önskemål om vad hon ska ha för napp i munnen så kan ni ju komma och lämna bidragen nu medan alla andra håller på, så har vi den biten avklarad sen. haha ;)
En tripp till Gamla stan
Jag blev så irriterad på mig själv att jag glömde systemkameran hemma idag. Men som tur är så hade jag mobilen med mig så får hoppas att något av korten i alla fall går att använda. Ska kolla så fort jag skrivit klart texten.
Mormor, jag och Filippa ville hitta på något att göra idag men allt vi kom på kändes bara tråkigt. Så till slut bestämde vi oss bara för att åka in till Gamla stan för att kolla på båtarna och äta glass.
Först gick vi och köpte oss en varsin korv bara för att få någonting i magen, och varsin dricka. Det var ju så otroligt varmt. Sen gick vi upp mot slottet för att gå vidare mot några båtar. Men när vi kommit en liten bit förbi slottet möter vi en lång rad med hästar. Det var ridande högvakt. Så vi små sprang tillbaka till slottet för Filippa ville kolla på hästarna. Men vi kom rätt långt bak så vi lyssnade mest på musiken och Filippa satt på våra axlar så hon kunde se lite grann. Annars gungade hon på några kedjor som förövrigt gjorde två hål i hennes leggins.
När dom sen kom ridande bara någon meter ifrån oss var hon en riktig glad och nöjd liten fis. Men hon blev jäkla arg när dom red tillbaka till stallet. Stod och stampa i marken som Lotta på Bråkmakagatan gör.
Men lyckades i alla fall få med henne till västerlånggaran där vi köpte ben&jerry glass. Riktigt gott. Sen gick vi ner och satte oss vid slussen och kollade på båtarna medan vi åt glass.
En riktigt trevlig dag faktiskt. Och Filippa var nöjd, och sa att det var en rolig dag. Fast hästarna var bäst.
Polisen.
Första hästen i ledet.
Fyra i bredd gick dom så fint.
Hästen Harry.
Dom som inte hade några instrument. Fick förresten aldrig någon bild på dom med instrumenten. När jag kom tillräckligt nära hade dom tagit borta alla.
Våran utsikt medan vi åt glass.
Kolla vilka söta änder som kom simmande. Och precis nedanför oss la barnen sig till rätta för att sova.
Filippa hade sett att det flöt runt en napp i vattnet och tyckte vi skulle ge den till barnen.
Mormor, jag och Filippa ville hitta på något att göra idag men allt vi kom på kändes bara tråkigt. Så till slut bestämde vi oss bara för att åka in till Gamla stan för att kolla på båtarna och äta glass.
Först gick vi och köpte oss en varsin korv bara för att få någonting i magen, och varsin dricka. Det var ju så otroligt varmt. Sen gick vi upp mot slottet för att gå vidare mot några båtar. Men när vi kommit en liten bit förbi slottet möter vi en lång rad med hästar. Det var ridande högvakt. Så vi små sprang tillbaka till slottet för Filippa ville kolla på hästarna. Men vi kom rätt långt bak så vi lyssnade mest på musiken och Filippa satt på våra axlar så hon kunde se lite grann. Annars gungade hon på några kedjor som förövrigt gjorde två hål i hennes leggins.
När dom sen kom ridande bara någon meter ifrån oss var hon en riktig glad och nöjd liten fis. Men hon blev jäkla arg när dom red tillbaka till stallet. Stod och stampa i marken som Lotta på Bråkmakagatan gör.
Men lyckades i alla fall få med henne till västerlånggaran där vi köpte ben&jerry glass. Riktigt gott. Sen gick vi ner och satte oss vid slussen och kollade på båtarna medan vi åt glass.
En riktigt trevlig dag faktiskt. Och Filippa var nöjd, och sa att det var en rolig dag. Fast hästarna var bäst.
Polisen.
Första hästen i ledet.
Fyra i bredd gick dom så fint.
Hästen Harry.
Dom som inte hade några instrument. Fick förresten aldrig någon bild på dom med instrumenten. När jag kom tillräckligt nära hade dom tagit borta alla.
Våran utsikt medan vi åt glass.
Kolla vilka söta änder som kom simmande. Och precis nedanför oss la barnen sig till rätta för att sova.
Filippa hade sett att det flöt runt en napp i vattnet och tyckte vi skulle ge den till barnen.
Paraden
Idag hade jag egentligen inte tänkt att vi skulle göra något speciellt, min mormor och morfar skulle komma på kvällen och äta middag med oss. Så en lugn dag hemma var väl kanske inte helt fel.
Men så kom det ett sms från Casse (mer känd som Påsen av mig) att hon tyckte vi skulle följa med in till stan och kolla på paraden. Och då kom jag ihåg att jag visst hade lovat henne att vi skulle följa med. Så det var bara att packa ihop sakerna och röra sig mot bussen.
Men jag ångrar inte att vi följde med, för vi hade väldigt trevligt och Filippa älskade paraden. Hon satt på mina och växelvis Påsens axlar för att se, och klappa händerna. Hon skrattade och pekade, klappade händerna och skrattade lite till.
Det som berörde mig mest, och som jag tyckte var väldigt fint var "Stolta föräldrar till homosexuella barn".
Det är så skönt att man kan hitta på såna här saker då man är borta en väldigt stor del av dagen utan att det händer någon olycka. Nu får jag väl ångra att jag säger så. Men låter jag henne gå på pottan och kissa innan vi går, så klarar hon sig tills man kommer hem igen. Hon sa till på tåget att hon behövde gå på pottan, jag sa att vi inte hade så jätte långt kvar men att hon fick hålla sig ett tag till.
Och hon kissade på pottan hemma sen. Så skönt att det verkligen fungerar med så bra utan blöja även ute.
Tyvärr glömde jag kameran hemma, annars hade vi tagit massa kort. Men det blev lite sressigt när Påsen smsade. haha
Men så kom det ett sms från Casse (mer känd som Påsen av mig) att hon tyckte vi skulle följa med in till stan och kolla på paraden. Och då kom jag ihåg att jag visst hade lovat henne att vi skulle följa med. Så det var bara att packa ihop sakerna och röra sig mot bussen.
Men jag ångrar inte att vi följde med, för vi hade väldigt trevligt och Filippa älskade paraden. Hon satt på mina och växelvis Påsens axlar för att se, och klappa händerna. Hon skrattade och pekade, klappade händerna och skrattade lite till.
Det som berörde mig mest, och som jag tyckte var väldigt fint var "Stolta föräldrar till homosexuella barn".
Det är så skönt att man kan hitta på såna här saker då man är borta en väldigt stor del av dagen utan att det händer någon olycka. Nu får jag väl ångra att jag säger så. Men låter jag henne gå på pottan och kissa innan vi går, så klarar hon sig tills man kommer hem igen. Hon sa till på tåget att hon behövde gå på pottan, jag sa att vi inte hade så jätte långt kvar men att hon fick hålla sig ett tag till.
Och hon kissade på pottan hemma sen. Så skönt att det verkligen fungerar med så bra utan blöja även ute.
Tyvärr glömde jag kameran hemma, annars hade vi tagit massa kort. Men det blev lite sressigt när Påsen smsade. haha
Torekällberget
Igår åkte vi till Torekällberget med morfar. Man måste ju passa på att hitta på något med gubbstrutsen medan han är hemma och tillgänglig.
Jag: Kolla en tupp
Filippa: Var?
Jag: Där, under vagnarna.
Filippa: Mamma, kom! Jag ska hålla tuppen.
Roligt att hon är kaxig när tupparna går lösa på gården, men när det kommer till djuren som går i hagar är hon livrädd. Väldigt logiskt.
Jag: Kolla en tupp
Filippa: Var?
Jag: Där, under vagnarna.
Filippa: Mamma, kom! Jag ska hålla tuppen.
Roligt att hon är kaxig när tupparna går lösa på gården, men när det kommer till djuren som går i hagar är hon livrädd. Väldigt logiskt.
Lite vett och etikett
Regnar det får man klä sig efter vädret.
Igår kom en av min syrras vänner förbi för att hämta en nyckel, och hon stannade kvar och pratade lite en stund. Och bara någon dag innan hade hon lånat våran bilbarnstol för hon hade en kompis som har en dotter som är lika gammal som Filippa.
Hon berättade att den här lilla tjejen använde ett språk som jag inte ens i min vildaste fantasi kan förstå hur hon lärt sig. "Mamma jag pallar inte, asså" kan jag väl kanske förstå, men ord som horunge, fitthål och likande är ord jag knappt klarar av att skriva här. Och mamman reagerar med att skratta.
För mig är det väldigt viktigt med en god uppfostran, då menar jag inte stränga regler och tajta tyglar på barnen. Men lite vett och etikett. Att man säger tack när man får saker osv.
Sen kanske Filippas uppförande ibland kan vara lite överdrivet som att hon t.ex. säger prosit om någon nyser, eller att hon säger tack om man säger prosit till henne.
Men skulle Filippa komma och säga något av dom där andra sakerna skulle jag göra allt annat än skratta. Jag skulle verkligen ta mig tid att förklara hur fel och fult det är att säga så.
Det otrevligate hon säger är typ "hörru".
Filippa vill, men vågar inte
Vem har sagt att man inte kan rida på en gris istället?
På skansen. Vi går förbi ponnyridningen.
Filippa: Mamma, jag vill också rida.
Jag: Jaså? Vågar du det då?
Filippa: Nääää.
Det är ju bra att hon är ärlig.
Säga emot
Filippa gungar i lekparken, och har kommit på att det är rätt roligt att luta sig bakåt.
Syster: Vem är det? Är det morfar?
Filippa: Nej, det är Kjelle
Syster: Är det inte morfar?
Filippa: Nej, Kjelle sa jag.
Senare på kvällen.
Camilla: Är det Kjelle?
Filippa: Nej, det är morfar.
Bara för att säga emot.
Pottan
Vid elva tiden mötte jag och Filippa upp Sophie i Tumba centrum för att åka vidare in mot stan. När vi kom in till stan gick vi direkt till donken för att äta lite lunch. Filippa åt rätt mycket, och måste gått där ifrån väldigt mätt och belåten. Innan vi gick där ifrån fråga jag ifall hon behövde gå på toaletten/pottan, eftersom hon aldrig bär blöja på dagarna. Hon sa ja, och när vi såg kön gick vi vidare mot centralens betaltoaletter, men på vägen sa hon att hon ine behövde kissa längre.
Vi gick runt och kollade lite i affärer innan vi gick vidare för anledningen som drog in oss till stan. Jag skulle nämnligen till en optiker och prata om ett missförstånd (som vi inte behöver ta upp här), men vi gick lite för fort och hade massa tid över innan det var dags, så vi knata runt i kvarteret några varv innan vi gick in. Och i porten blev Filippa ledsen och bad om pottan. Så jag tog med henne till toaletten.
Men min lilla prinsessa är rädd för att sitta på toaletter, hon tycker dom är så stora och tror hon ska ramla ner. Men efter mycket krångel fick jag äntligen henne att sätta sig på toaletten medan vi kramades och vi båda två sa hur duktig hon var. Men hon var alldeles för spänd för att klara av att göra något. Så när vi var färdiga hos optiken gick vi till olika betaltoaletter för att se om dom hade pottor, men ingenstans.
På tåget bad hon om en potta igen, och jag förklarade läget. Hon sa att hon skulle vänta tills hon kom hem. På bussen bad hon om en potta igen, men sa direkt, hemma.
När vi kom hem satte hon sig på pottan, men det kom inget. Hon hade nog hållt sig så pass mycket så hon tryckt bort det för stunden. Så vi cykla ner till lekparken och lekte en stund.
Och när vi kom hem, hade det runnit ner igen.
Hon är så otroligt duktig på att hålla sig och se till att det händer på pottan. Hon är trotts allt bara (snart) 2½ år, och vi började inte potträna på allvar föräns för en månad sen. Det har gått väldigt fort. :)
Vi gick runt och kollade lite i affärer innan vi gick vidare för anledningen som drog in oss till stan. Jag skulle nämnligen till en optiker och prata om ett missförstånd (som vi inte behöver ta upp här), men vi gick lite för fort och hade massa tid över innan det var dags, så vi knata runt i kvarteret några varv innan vi gick in. Och i porten blev Filippa ledsen och bad om pottan. Så jag tog med henne till toaletten.
Men min lilla prinsessa är rädd för att sitta på toaletter, hon tycker dom är så stora och tror hon ska ramla ner. Men efter mycket krångel fick jag äntligen henne att sätta sig på toaletten medan vi kramades och vi båda två sa hur duktig hon var. Men hon var alldeles för spänd för att klara av att göra något. Så när vi var färdiga hos optiken gick vi till olika betaltoaletter för att se om dom hade pottor, men ingenstans.
På tåget bad hon om en potta igen, och jag förklarade läget. Hon sa att hon skulle vänta tills hon kom hem. På bussen bad hon om en potta igen, men sa direkt, hemma.
När vi kom hem satte hon sig på pottan, men det kom inget. Hon hade nog hållt sig så pass mycket så hon tryckt bort det för stunden. Så vi cykla ner till lekparken och lekte en stund.
Och när vi kom hem, hade det runnit ner igen.
Hon är så otroligt duktig på att hålla sig och se till att det händer på pottan. Hon är trotts allt bara (snart) 2½ år, och vi började inte potträna på allvar föräns för en månad sen. Det har gått väldigt fort. :)
Våran torsdag, helt enkelt
Idag har jag och Filippa busat massor. Vi var iväg en sväng till Alby och fixade ett nytt recept till mig, sen till Tumba centrum och handla lite. Och Filippa var otroligt duktig hela tiden. Enda sedan hon började bli blöjfri har jag alltid kört på att så fort man ska iväg måste man testa att kissa, kommer det inget så har man i alla fall testat. Samma sak innan man går och lägger sig. Man måste i alla fall testa.
Så hon både kissade och nr 2 innan vi gick till bussen, och det var ju en garanti för mig att det inte skulle vara några kissanfall under tiden.
Och utanför ica i Tumba centrum står det en häst och en båt som man kan lägga pengar i så rör de på sig, och vi brukar alltid bli osams när vi går förbi dom. Men inte idag.
FIlippa: Mamma, jag vill leka.
Jag: Visst, lek du. Men du får inga pengar.
Hon gick fram till hästen och klappa på den
Filippa: Hejdå hästen, nu ska vi handla.
När vi kom hem igen tog vi det lugnt farmför Pippi fram till lunch, sen blev det en cykeltur ner till lekparken där vi lekte i 1½-2 timmar. Sen ville Filippa cykla hem och äta yoghurt. Hur söt får man vara? :)
Sen har eftermiddagen och kvällen mest bestått av Pippitittande och maraton.
Full fart
Min stora tjej cyklar hem fråm lekparken.
Idag har det varit en rätt rolig dag för Filippa, tror jag. När vi vakna runt åtta tiden gick vi upp och åt frukost framför Pippi Långstrump. Det är hennes nya favorit på teven, inget annat än Pippi duger.
När jag och min syster var små hade vi en serie med Pippi filmer på VHS som Filippa hittade några av och tjatade om att få titta på, och sedan dess har hon varit fast. Allt handlar om Pippi.
Men som dom flesta vet så är VHS inte kända för superkvalité nu för tiden, och eftersom några filmer var borta och några sönder så beställde morfar (min pappa) Pippi serien på DVD istället.
Efter vi kollat på (vad det kändes för mig i alla fall) hundra avsnitt gick vi ner och klädde på oss. Rotade i frysen efter något ätbart, slängde i oss maten och gick ut med cykeln.
På med hjälmen och en tvekande Filippa vågade inte åka i varken upp- eller nerförsbackar. Så när vi kommit upp för våran backe på tomten och ner för backen utanför så vågade hon äntligen upp på cykeln. Och vilken rackare på att cykla måste jag säga. När det är plant behöver man inte hjälpa henne alls, hon styr jätte bra själv, trampar på jätte bra och håller ungefär samma tempo som när jag går.
Vi cyklade i alla fall ner till lekparken här nedanför och busade där ett tag, men så fick hon syn på sin cykel och ville ut och cykla mera. Så vi cykla hem och tog en glass, och upptäckte att mjölken var slut. Så vi passa på att cykla ner till affären och handla, och så hem igen. Och när vi nästan precis kommit hem fråga grannen om vi ville följa med ner till lekparken, och Filippa tacka inte nej till varken leka i lekparken med grannbarnen eller att få cykla.
Så idag har dagen kort och gott bestått av cyklande.
Dålig uppdatering - jag vet
Filippa utanför Grönan.
Okej nu tycker till och med jag att det var lite för länge sedan jag uppdaterade. Nu får jag skärpa mig.
Först kan jag svara på Mikaelas kommentar om hur Filippa mår med rören och så nu. Och hon mår jätte bra med dom, hon har inte märkt av dom alls. Men det stora provet kommer till hösten då den värsta perioden för öroninflammationer börjar.
Jaha, då kan jag väl lite snabbt berätta vad som hänt sen sist. (skriver bara dom "stora sakerna".)
Filippa har blivit helt blöjfri på dagarna, och är dessutom torr på nätterna. Men hon får fortfarande ha blöja på nätterna, någon vecka till. Sen får hon börja testa sova i bara trosor. Först sa hon inte till alls om hon behövde gå på pottan, men hon började med att gå och sätta sig själv utan att säga ett pip. Och nu händer det att hon avbryter lekar och säger "måste tissa".
Filippa har varit på Gröna lund för första gången med mig och hennes moster. Hon åkte nyckelpigan och karuseller. Nyckelpigan var lite läskig just för att den är lite ryckig i början när den startar. Men annars tror jag hon uppskattade den dagen väldigt mycket.
Idag fick Filippa en 12" cykel av mormor och morfar. Filippa har den senaste tiden gått och tjatat om att cykla så vi fått skavsår i öronen här hemma. Och grannen var snäll och lånade ut en trehjuling, men man vill ju inte leva på andras saker. Och när mormor hitta en cykel på blocket för en väldigt liten peng som nästan var oanvänd så kändes det som ett måste.
Vi skulle gå över till grannen och låna verktyg för att sätta på stödhjulen och jag tänkte samtidigt lämna tillbaka trehjulingen och försökte få Filippa att cykla över den, mendan mormor körde cykeln.
Jag: Filippa ska du cykla över den här till Klara?
Filippa: Vill inte den här, vill cykla den där.
Trehjulingen var väldigt mycket värd i Filippas ögon senast mitt på dagen idag, men så fort hon fick en riktig cykel var den lika mycket värd som en myrlort.
Filippas dag på Huddinge Sjukhus
Bild 1 & 3: Blåser såpbubblor
Bild 2: Kanyl i foten
Bild 4: Ser rätt stroppig ut haha
Bild 5: Kanylförsöket
Vid halv sju hoppade vi in i taxin imorse, och redan kvart i sju klev vi in på Huddinge sjukhus. Vi gick och anmälde oss på barngatan och sen tog hissen upp till öron-barngatan.
Nästan på en gång fick vi ett rum och sjukhuskläder. Rummet kunde Filippa acceptera, för hon hade ju sin mamma. Men kläderna fick jag sätta på henne under protest, hon gallskrek och streta emot så mycket hon kunde. Men när det var gjort, var det lugnt igen och vi gick bort till det så kallade dagrummet och hämtade några barnböcker.
Efter en liten stund när vi skulle gå och lämna tillbaka böckerna igen så träffade vi läkaren som skulle operara Filippa. Hon var jätte trevlig, och Filippa vågade till och med säga hej.
Vid tjugo i åtta var det dags för alvedon, ett stort jävla piller som dom ville att jag skulle trycka upp i Filippas lilla rumpa. Och dom som känner mig vet vad jag tycker om saker i rumpan, det finns inte i min värld. Och just därför har jag aldrig gett Filippa alvedon den vägen heller. Men idag hade jag inget val och fick gå emot mina principer. Och bara därför fick hon en dubbel dos, så pillret var dubbelt så stort. Uschaaa!
Fem i åtta rullade sängen iväg, för att komma ner till operationssalen. Men eftersom jag känner min dotter så väl och visste redan innan att hon inte skulle tillåta mig att sätta ner henne på sängen och gå bredvid så bar jag henne bredvid.
När vi kom ner hälsade alla Filippa välkommen, och hon såg verkligen ut som ett frågetecken när alla visste vad hon hette. Så vi skämtade om att hon var en kändis. När dom pratade till Filippa sköt hon fram axeln och dom tyckte hon såg ut som en liten mini Paris Hilton. Jo, hon kan ju vara lite divig ibland.
Jag fick på mig en rock, sko- och hårskydd. Sen gick vi in i rummet. Där fick hon ett gosedjur och sen fick jag sitta med Filippa i knät medan dom försökte sätta in en kanyl först i ena handen och sen i den andra. Men det fungerade inte i någon utav dom, så det sluta med att dom fick söva henne med mask. Och det var det värsta jag varit med om. Det var en sån hemsk känsla att se hur ens egen dotter försvann. Hon streta såklart emot, och ville ha bort masken. Men jag fick sitta och hålla i henne tills hon blev som spagetti innan jag fick lägga ner henne. Det var så äckligt.
Sen fick jag sitta i ungefär 15 minuter i ett väntrum innan en kom och hämta mig. Och jag hann knappt fram till sängen innan hon började öppna ena ögat. Vi satt där en stund och sen fick hon en penna som lyser när man skriver, har såpbubblor och stämpel och så fick hon 2 ringar. Sen fick hon en piggelin och fick återvända till sitt rum. Där fick hon lite mat och massor att dricka, för dom ville se att hon kissade.
Så vid tolv tiden tog vi en taxi hem.
