(God)morgon

Godmorgon, eller jag vet inte om man ska säga att det är en godmorgon då jag är trött så jag knappt vet vad jag heter. Vet inte om jag sovit i natt överhuvudtaget. Har mest legat och vridit och vänt på mig. Filippa sov i sin säng otroligt länge, har ingen aning om hur länge dock. Kollade aldrig på klockan. Men jag vet att jag sov den stunden som Filippa låg i min säng, och vakna samma stund som hon tjata om att hon ville gå upp. Vilket var en halvtimme tidigare än vanligt. Vilken tajming!

Men det som är konstigt är att man ändå känner sig relativt pigg efter man fått i sig lite te och smörgås. Jag känner mig ofast piggare dom dagar jag knappt sovit, men jag är helt borta i huvudet. Så det är en salig blandning.
Men en av sakerna jag funderade på i natt är, varför heter det smörgås? hur sjutton kom ordet fram eller till från början?!

Nu ska jag och mitt lilla charmtroll börja göra oss i ordning för att åka till dagis, just nu sitter hon i soffan och kollar på bolibompa och klipper massa krokodiler som attackerar mig, cirklar och fyrkanter som ligger i hela soffan. Innan det ritade hon gigantiska blommor.

Kärlek

Det var väldigt länge sedan jag skrev något här i bloggen nu. Jag har känt att jag inte haft tid, lust eller ork till det. Men nu ska jag försöka ta tag i det igen. För nu känns det som bloggen kan finnas i mitt liv igen.

Den senaste tiden har bjudit på väldigt mycket för min del som varit jobbig att handera. Och jag kan inte säga att det känns lättare nu heller, men jag kan leva med det. Och det är huvudsaken.
Och mycket måste jag säga är tack vare Filippa. Utan hennes kärlek hade jag nog gett upp väldigt mycket saker för länge sen. Det bandet vi har mellan oss är så starkt, att ingenting kan eller ska förstöra det, någonsin!

Folk runt omkring mig har under den senaste tiden skaffar barn, på många olika håll. Och jag kan inte säga annat än att jag är glad för deras skull, eftersom jag själv vet vilken lycka och glädje det är i att få ett eget litet mirakel. Och framför allt när dom börjar bli större och kan uttrycka sin kärlek och tacksamhet till en. Inte alltid i orden "jag älskar dig", utan att känna kärleken i deras kramar när man lämnar dom på dagis, att dom kommer sakna en, det långa "maaaaaaaammaaaaaa!" när man kommer för att hämta, och bamsekramen som skulle vara för evigt om man inte var tvungen att skita bort dom för att man faktiskt måste åka hem någongång också.

Det är just den kärleken som är värd allt annat, och det säger jag med säkerhet då jag upplever den varje dag!
Men jag har även några bland dom som fått barn som börjat tvivla på vad dom verkligen gjort, och tycker dom förlorat sin ungdom osv. Och jag har fått frågan om inte jag också känt så, eftersom jag trots allt bara var 19 år gammal när Filippa kom.
Men jag kan säga med all säkerhet att jag ångrar inte en enda dag, timme, minut eller sekund. Och det skriver jag med handen på hjärtat.

Filippa är och förblir det bästa i mitt liv. Jag kommer aldrig kunna förklara min kärlek till henne, det finns inga ord som någonsin kommer kunna komma i närheten.
Därför nöjer jag mig med att skriva att jag älskar dig över hela mitt hjälrta, Filippa!

Mager och eländig

Idag när jag hämtat Filippa från dagis så gick vi till centrum. När vi nästan var framme så gick vi förbi en äldre dam och en yngre med varsin hund. När vi precis passerat säger den äldre damen;

- Se så mager och eländig hon ser ut
Den yngre: Vem då?
Den äldre: Hon där, som precis gick förbi.

Jag var inte långt ifrån för att vända mig om och fråga vad hon hade för problem med min kropp. Men sådan är ju inte jag, jag skaffar mig inte bråk. Och jag väljer noga vilka argumentationer jag ger mig in i. Och om hon har problem med min kropp så får hpn väl kolla åt ett annat håll.
Men hon kunde väl i alla fall väntat mer än 2 meter.

Åååh, kärring.

Student till hösten

Äntligen är oroligheterna och klumpen i magen borta. Igår var den bästa dagen i mitt liv på väldigt länge. Jag fick äntligen veta att jag kom in på den skolan och de programmet som jag verkligen ville komma in på.

Ända sedan april då jag ansökte har jag gått och varit lite smått orolig över om jag skulle komma in eller inte. Redan där startade grunden till klumpen i magen. När juni börja närma sig växte klumpen och blev till en obehaglig sak i magen. När jag då såg att man var tvungen att vänta till mitten på juli, blev man ju ännu mer orolig. Tänk om jag inte skulle komma in, vad sjutton ska jag göra då?

Mitten på juli kom, och jag fick en reservplats? What? En ynka liten reservplats tänkte jag. Direkt blev ja väldigt orolig och hade ställt in mig på att jag inte skulle komma in, och börja söka massa jobb och kolla upp komvux. För något måste jag ju göra till hösten, annars blir jag tokig.

Jag såg att det var i början på augusti man skulle få svar, och när vi kom in i augusti blev det olidligt. Jag mådde verkligen dålig över att inte få veta om jag kom in eller inte. Jag loggade in på studera.nu varje kväll och blev lika besviken varje dag när det inte kommit.
Men igår när jag inte hade tänkt kolla alls, ringde Sophie och sa att jag antagligen hade kommit in. Så hon fick logga in på min sida och kolla. Och ja, jag hade kommit in. Vilken lättnad. Allt bara släppte och jag kunde inte sluta le.

Det gjorde verkligen min dag och kväll!!

Samma datum, men 2 år senare

För exakt 2 år sedan fyllde jag i den här listan i min gamla blogg, och tyckte det kunde vara lite roligt att se skillnaden. Nu när jag ändå är grymt uttråkad och inte har något speciellt för mig.
Svaren till vänster är det jag skrev 1 augusti 2007, och det till höger är mina svar idag, 1 augusti 2009.

Tre saker jag inte förstår mig på:
- Mydigheterna    - Varför jag har sånt oflyt med jobb och skola
- Varför vissa saker är som det är...   - Varför det inte går att få in gamla blogg inlägg
- Vissa personer. Inga nämda inga glömda.   - Vissa personer får nog stå kvar.

Tre saker som finns på mitt skrivbord/bordet                              Ligger i min säng
- En godispåse   - En bok
- Lippas AD-vitaminer   - Fjärkontroller
- TVtidningen och expressen   - Min mobil

Jag sitter vid:
- Mammas bärbara vid rumsbordet   - Min egen bärbara

Tre saker jag gör just nu:
- Fyller i den här grejen i bloggen   - Ja, fyller i den här.
- Har Lippa i knät   - Pratar med folk på msn
- Pratar lite med mamma och Camilla   - Har tråkigt

Tre saker jag vill göra innan jag dör:
- Åka till Island   - Åka till Island, självklart.
- Hitta min riktiga man   - Hitta den rätte
- Lyckats med mitt företag   - Få den kariärr jag förtjänar.


Tre saker jag kan:

- Vara irriterande   - Prata massor
- Skämma ut mig i massor   - Skämma ut mig
- Allt, är kompis med Lotta :p   - laga mat


Tre saker jag inte kan:

- Tänka innan jag talar   - Kan fortfarande inte tänka innan jag talar
- Vissla, aldrig varit intresserad av all lära mig det   - Kan fortfarande inte vissla
- Äta jordnötsringar, eftersom jag är allergisk mot det   - Kan fortfarande inte äta jordnötter av samma anledning


Tre saker jag tycker att du ska lyssna på:

- Lippas underbara skratt   - Filippas underbara skatt och kommentarer
- Christina Aguileras alla låtar, sjukt bra!   - Christina Aguilera, absolut
- Ditt hjärta   - Ditt hjärta och dig själv

Tre saker jag skulle vilja lära mig:
- Prata flytande engelska   - Kunna fler språk
- Åka snowbord bra   - Blankt
- Trolla med knäna, haha kom inte på nått   - Blankt

Tre favoriträtter:
- Lax i stor lass   - Räk- och chiligryta
- Tacos   - Grillat kött med tzatziki
- Grillat kött med tzatsiki och potatis   - Tacos


Nu har jag tröttnat på att behandlas så här

Jag tycker att det är så jäkla tråkigt att det alltid verkar vara upp till mig om jag träffar kompisar överhuvudtaget. Aldrig någon som frågar om jag vill följa med på saker eller bara hitta på något. Visst jag har Filippa och kanske inte alltid kan göra alla saker, men man kan i alla fall fråga så man inte känner sig bort glömd.
Och det går att fixa barnvakt om det behövs, och många saker kan faktiskt Filippa också följa med på.

Men är bara så jäkla trött på att alla behandlar mig som luft. Får kämpa som ett djur för att någon ska vilja hitta på något överhuvudtaget. Har tröttnat. Orkar inte vara den som håller i alla trådar och ser till att någonting händer.

Bara så ni vet.

Tidsfördriv

Hur gammal är du exakt?
21 år, 6 månader och 2 dagar.

Vilken ögonfärg har du?
Ljusblå

Är du i ett förhållande just nu?
Nej det är jag inte. Kanske lika bra det. haha

När grät du riktigt ordentligt sist och varför?
2 veckor sedan kanske, och det var för att jag var så jäkla arg.

Har du haft sex på en offentlig plats?
Ja, det kan man väl säga.

Vad är din största rädsla?
Att förlora dem jag bryr mig om...

Vilket år tog/tar du studenten?
2008, hade studieuppehåll eftersom jag fick Filippa i trean.

Har du någon gång haft på dig ett par trosor?
Ja, det tror jag dom flesta tjejer haft.

Är du mörkrädd?
Nej.

Vilka filmer är dina favoriter?
Twiligt - så otroligt fin kärlek mellan dom. Sen kommer jag inte på någon mer bara för det.

Och dina favorit serier?
One tree hill, desperate housewives, 2 and a half man osv.

Om du fick välja mellan mobilen och datan - vilken?
Dator tror jag

Är du mammas eller pappas flicka?
Både och, fast på olika sätt.

Vilka är dina starkaste sidor?
Att jag är glad och positiv i nästan alla situationer.

Och svaga?
Jag är väl för snäll ibland. Och vissa kan utnyttja det.

Vilken låt lyssnar du på just nu?
Robyn - Do you really want me

Saknar du någon/t?
Saknar någon att umgås med.

Om du fick träffa en person en sista gången som inte längre finns i livet, vem skulle det vara?
Vet inte..

Hur många vänner har du?
Egentligen inga alls känns det som. För det finns aldrig några här som vill umgås med mig.

Vad hatar du mest av allt?
Oärlighet.

Vad kan få dig att falla som en fjäder?
Varför skulle jag berätta det?

Vad är din största hemlighet?
Säger jag det, så vore det ingen hemlighet längre.

Tycker du att det är jobbiga frågor?
Bättre kan ni ;p

Jag mår toppen, jag är lycklig.

Lycklighets-testet

[x] Du har en pojkvän.
[x] Du har ett eget rum.
[x] Du har en mobil.
[x] Du har en iPod/MP3 spelare.
[x] Dina föräldrar är fortfarande tillsammans.
[x] Du har fler än 2 bästa vänner.
[ ] Det finns en pool på din gård.
[x] Du klär dig som du vill.
[ ] Du hänger med kompisar mer än en gång i veckan.
[x] Det finns en dator/laptop i ditt rum.
[x] Du har aldrig blivit nedslagen.
[x] Du gråter aldrig mer än 3 gånger i månaden
[x] Du får lyssna på vilken musik du vill lyssna på.
[x] Ditt rum är stort nog för dig.
[x] Människor använder dig inte för den du är.
[x] Du har varit på konserter.
[ ] Du samlar på något normalt.
[x] Du längtar till skolan.
[x] Du önskar inte att du var någon annan.
[ ] Du spelar någon sport.
[ ] Du brukar göra något efter skolan.
[ ] Du äger en bil.
[x] Du brukar inte bråka med dina föräldrar.
[x] Du är nöjd med ditt utseende.
[ ] Du har inget självförtroende alls.
[ ] Du har aldrig fått IG.
[ ] Du vet vad som händer i världen.
[x] Du bryr dig om folk.
[x] Du är nöjd med ditt liv.
[x] Du kan mer än ett språk.
[x] Du har ett smeknamn.
[ ] Du har ett husdjur.
[x] Du kan hela orden från 10 låtar.
[ ] Du har inga "fiender".
[x] Du är en ganska snäll person.

Total: 24
-----------
Total :

0-10 - Du mår inte bra, du är inte lycklig.
10-20 - Du är inte jättelycklig men det duger. Du kan du känna dig ensam och sviken ibland.
20-35 - Du mår toppen, du är lycklig!


Helt hysteriskt

Imorse när Filippa vakna hade hon 39 graders feber, och det har hon haft mer eller mindre hela dagen. Hon har varit lite slö av sig och legat med mig i soffan och kikat på Rasmus på luffen och andra barnprogram, men inte sovit någonting alls. Men hon har ätit hyfsat bra. Andra gånger då hon varit sjuk har hon matvägrat, bara välling som gått ner. Men idag åt hon både lunch och middag med hyfsad aptit. Och när hon skulle gå och lägga sig hade hon tempern 37,5. Så kanske bara är en endagars feber.


Alltid roligt med sällskapsspel

Nu på kvällen har jag, Walle, Sophie och syster skrattat otroligt mycket. Vi har nämnligen spelat Helt hysteriskt. Och det är ett spel jag kan rekomendera om man tycker om att skratta. Spelet går ut på att man hela tiden ska gissa på ord, och under tiden kan man få massa tvång som man måste hålla. Som t.ex. att man måste köra ramsan huvud, axlar, knä och tå innan man slår tärningen, bara får prata med spelaren till vänster, sitta och massera den närmaste spelarens lår eller prata med frinsk brytning.
Med olika tvång kombinerade blir det helt hysteriskt roligt ibland.

Även om spelet faktiskt är rätt simpelt, så är det otroligt underhållande. Tycker jag.

Tokigt kär

Idag passade jag grannens barn ett tag på eftermiddagen, medan hon laga middag. Dom ville gärna komma över till oss och leka med Filippa. Så alla tre hade jätte kul och åkte rutschkana och lekte i sandlådan.

Grannen: Det lyser om dig, det syns att du är glad och mår bra.
Jag: Jo, jag är nog väldigt glad nu för tiden.
Grannen: Är kär, kanske?
Jag: Hehe, jo han står ju där (pekar ner mot altanen)
Grannen: Jo jag vet! Och det syns.

Så eftersom det syns så väl att jag är tokigt kär i min prins, så kan jag ju göra det offentligt även på min blogg.
Så bloggen det här är han som stulit mitt hjärta, Wouter. Wouter, det här är min blogg.
Så där ja.


Ombygnad

Ombygnad på bloggen för att jag ska bli intresserad av att blogga igen. Så layouten kan se lite lustig ut ett tag.

Men det kommer bli grymt snyggt när det är färdigt :)

Satsar på mig själv


Det känns rätt tungt att det är den sista arbetsveckan nu. Och för att trösta mig själv lite grann köpte jag en ny kamera till mig själv. En systemkamera. Jag har alltid velat ha det, och nu har jag entligen blivit ägare till en egen.

Och efter Filippa gått och lagt sig övningskörde mamma och jag en liten stund. Jag var tvungen att köpa ett nytt minneskort till kameran för det jag hade hemma funkade inte. Och mitt tillstånd går ut i september och nu ska jag ge mig fan på att få mitt körkort tills dess.
När jag ändå inte har något att göra på dagarna och pappa är ledig så kan vi ju övningsköra. Sen ska jag kanske ta ett paket på en körskola också.

Det här med vad man kan ha på sig

Sophie kom hit med Camilla förut idag för dom skulle festa tillsammans ikväll. Men Sophie märkte att hon glömt sina skor hemma och mamma erbjöd sig att köra hem henne för att hämta dom. Och självklart skulle Filippa följa med, och om hon skulle med skulle jag det också.
Och som alltid när jag bara är hemma så har jag alltid pyjamasbyxor, för det är ju det som är skönast. Och jag är en rätt bekväm människa av mig. Men mamma och jag har nästan alltid diskussionen om mina val av kläder hemma. Speciellt när jag har mina typiska pyjamasbyxor på mig, när det inte går att ta fel. Vita siden byxor med björnar och hjärtan.

Men mamma gick i alla fall med på att jag skulle få åka med mina pyjamasbyxor för hon skulle ändå inte släppa av mig någonstans som hon så fint sa det.
Och när vi var på väg hemåt igen frågade mamma om vi skulle baka dom där goda muffinsarna som jag gjorde förut (cupcakesen) och om det var något vi behövde handla i så fall.
Och eftersom jag har ett otroligt minne och verkar lagra det mesta så letade jag i receptet i huvudet och gick igenom skafferierna hemma och kom fram till att vi behövde gräddfil.

Mamma: Om du får pengar av mig så kan vi ju bara stanna till på Statoil så kan du springa in och handla lite fort.
Jag: Mmm (och skrattar).
Mamma: Vadå?
Jag: Kolla! (Sträcker upp ena benet)
Mamma: Du lämnar inte bilen! Sophie du kan väl handla?



Jag tycker det är så roligt att mamma skäms så mycket om jag visar mig i pyjamasbyxor. Själv bryr mig inte alls, har till och med gått ner till ica och handlat i mina gamla pyjamasbyxor, rosa siden med snobbar (snobben, men flera måste väl ändå bli snobbar?) på.

Botoxoperationen blev lite misslyckad.

Om ni är allergisk mot jordnötter så rekomenderar jag väldigt starkt att ni inte är i närheten av någon som ätit det, det närmaste dygnet. Fast om ni tycker det är snyggt med en underläpp som är tre gånger större på ena sidan än i vanligafall så är det ju upp till er. ;)

När svullnaden inte hade velat lägga sig på över en timme ringde jag sjukvårdsupplysningen som blev arga på mig för att jag inte åkt till Huddinge än. Men jag tyckte det var lugnt för svullnaden hade lagt sig lite grann men stannat upp.
På sjukhuset tog dom emot mig direkt och satte kanyl i armen och sprutade in massa mediciner som kunde ge både hjärtklappningar och sömnighet. Sömningheten kände jag rätt fort, kände mig väldigt groggy och snurrig.
Efter nästan tre timmar skickade dom hem mig på min begäran. Svullnaden var inte helt borta, men betydligt bättre. Och jag hade trotts allt inte fått svårt att andas.

Idag valde jag att vara hemma från jobbet för är fortfarande väldigt snurrig i bollen efter igår och haft ont under brösten men över magen. Kändes säkrast att vara hemma, eftersom jag jobbar med massa barn.

Therese är envis, ja

Jag vill bara säga en sak, säger jag en sak så menar jag det verkligen.
Säger jag att det är den andra personen som får höra av sig till mig när den tycker att det är dags att vi pratar igen, så kan ni ge er fan på att jag är tillräckligt envis för att inte höra av mig. Det spelar ingen roll hur mycket jag saknar att prata med personen. Det finns oftast en anledning till att jag sagt att jag inte tänker ta första steget.

Så det så.

...

Jag vet att min uppdatering har varit världelös den senaste tiden. Men det är fullt upp varje dag och när jag väl känner att jag skulle kunna tänka mig att skriva några rader vet jag inte vad jag ska skriva. Känner mig inte inspererad länge och känner att jag inte bara vill skriva vad vi gjort under dagen.

Och jag känner egentligen inte för att skriva speciellt mycket nu heller. Men tänkte bara meddela världen att jag hittat min prins. :)

Irriterad

God morgon alla glada, nu sitter jag på tåget på väg till jobbet. Jag vaknade otroligt glad och pigg i morse. Och det gjorde lippa också, överlycklig över att hon fick ha med sitt paraply. :) Men mitt glada humör försvann rätt fort när vi kom ut då jag såg att dom inte plogat alls. Och det hade dom inte gjort på någon gångväg till dagis, dom hade istället plogat alla bilvägar så det jag på gångvägen. Fastnade med vagnen överallt. Så nu är jag försenad till jobbet minst 15 min. Tack Botkyrka kommun!

Jag tycker jag är normal, men ingen annan.

Vi har precis fastställt att det inte finns någon som mig. Att jag är otroligt onormal, men på ett bra sätt (om jag får säga det själv).

S: Ingen jag umgås med är normal.
Jag: Då umgås du alltså inte med mig?
S: Haha.. Jo, men du är väl allt annat än normal?
Jag: Nehe?!
(Det var kanske inte just dom här orden, men samtalet hade samma syfte)'

Nyss på msn pratade jag med Filippas pappa. Och han sa bara att han förstod S. Jaha!

Julen varar ända fram till påska

Efter jag nattat min lilla skrutt traskade jag ner till ica för att handla lite mjölk. Min lilla kalv drick nästan upp all mjök till middagen. Om hon får välja så går mjölk före allt annat. Skulle jag ge henne valmöjligheten att välja mellan mjölk och läsk så skulle hon efter en stunds tänkande välja mjölken. Oftast i alla fall.

Men det var inte det som var själva poängen med det här inlägget, utan det var min lilla promenad fram och tillbaka till ica i min ensamhet. På vägen ner pratade jag en snabbis i telefon och då är jag blindare än blindast. Men på vägen hem när det endast var jag, hon och henne så såg jag att huset som ligger precis nedanför oss fortfarande har massa julpynt framme. Eller pynt och pynt, utebelysning i form av tomtar och liknande.

Vi har fortfarande ljusslingor utomhus, och det tycker jag att man kan ha under den mörka tiden på året. För det förknippas inte med julen. Men tomtar med renar och liknande ska man endast ha i samband med julen. Det vill säga möjligtvis första advent fram till trottonhelgen. Det här är mina tankar, bara så ni vet.

Men sen slog det mig att dom nog är dom enda som tar "julen varar ända fram till påska" på allvar.

Lite deppig

Känner mig ledsen och otillräcklig.
Lite genomskilnig.

Så nu har jag sagt det, nu glömmer vi det.


Tidigare inlägg
RSS 2.0