Imorgon gäller det

Imorgon är det den stora dagen med stort D! Imorgon 6.30 kommer en taxi och hämtar oss och kör oss till huddinge. Vid 7.15 ska vi träffa läkaren för att sen vid 8.00 göra själva ingreppet. Efter dom sen sett han hon kissat och även fått i sig lite mat så får vi åka hem, runt lunch tror dom.

Det som är jobbigt är att hon efter tolv ikväll inte får äta någom fast föda, och efter två får hon inte ens dricka välling. Och efter sex får hon inte ens dricka vatten. Det är antagligen inte en överdrivet glad prinsessa jag får med mig i taxin imorgon. Men om hon vaknar innan två i natt så ska hon få lite välling, så är hon kanske inte utsvulten när jag väcker henne.
Men tyvärr är hon lite som jag är med mitt morgon-te med sin välling, kan vara grinig och kommer inte igång förrän man druckit det. Men det löser sig.

Hemma från dagis


Filippa tvättar händerna.

Idag fick Filippa som sagt vara hemma från dagis, vill inte riskera att hon blir sjuk nu innan operationen på torsdag. Men imorgon får hon gå en stund på dagis om hon inte har feber imorgon, såklart. För hennes temp har hoppat upp och ner lite dom senaste dagarna. Hon har inte feber, men en lite lätt förhöjdtemperatur ibland.

Imorgon har jag min första dubbellektion på körskolan. Är riktigt spänd. Ska bli riktigt roligt, har sett fram emot det enda sedan jag boka in tiden i början på maj. Så kör på förmiddagen imorgon, och så hämtar jag Lippa redan efter lunch. Så hon kommer alltså inte få sova på dagis. Är hon trött och behöver sova så får hon göra det hemma.
Men när vi är hemma så sover hon aldrig på dagarna. Hon vill inte, och hon behöver det inte heller för hon orkar ändå. Hon sov inte ens i lördags då hon hade 38,8 graders feber på dagen.

Kuckeliku

Imorse var mitt lilla busfrö i alla fall feberfri, och hon har varit det under dagen. Så jag hoppas verkligen inte febern kommer tillbaka. Skulle vara så typiskt att hon blir sjuk nu precis innan operationen.
Även om hon varit feberfri idag, så tänker jag nog behålla henne hemma imorgon. Dom ska till Hågelby och kolla på djuren imorgon med dagis, men om det är risk för regn vill jag nog inte ha henne ute i regnet hela dagen. Hade vi inte haft operationstiden på torsdag hade jag släpt i väg henne. Men eftersom jag verkligen vill att operationen ska få ske, så vill jag inte riskera något.

Filippa är en riktig liten rolig filur. Vi la ett alfabetspussel förut och då var det en tupp under T.

Mamma: Hur låter tuppen?
Filippa: Tupp tupp
Mamma: Nehe, den säger ju kuckeliku
Filippa: Kuckelu

Efter någon minut
Mamma: Hur låter tuppen?
Filippa: Tupp tupp
Mamma: Men tuppen sa väl kuckeliku?
Filippa: Aa, kuckelu

Lång väg till dagis

Imorse tog det en halv evighet att komma fram till dagis, tror vi slog rekordet idag faktiskt. Vi hann inte med bussen som vi brukar ta, utan den efter. För lilla fröken skulle gå själv, plocka blommor till mamma och jag vet inte allt vad hon hitta på. Men eftersom jag tycker det är viktigt att uppmuntra barn till att gå själva så tyckte jag det inte gjorde så mycket.
Från centrum skutta hon runt en hel del också, men mot slutet börja hon krokna och fick rida på mina axlar och rygg. Så det var ett träningspass för oss båda två.

Efter jag lämnat busfröet skulle jag försöka få skatteverket att betala ut min skatt nu till midsommar, men det var sånt krångel med det så får väl snällt vänta till december. Men det suger.

Filippa ska sövas


Den 18 juni är det dags för mitt lilla charmtroll att åka till huddinge och få rör insatta i öronen. Även läkarna tröttnade på att hon hade så många öroninflammationer så det var faktiskt dom på vårdcentralen som frågade om det var okej om dom skickade en remiss. Och jag har under en längre tid velat sätta in rör av den anledningen att det är jobbigt för Filippa att ha miljoner öroninflammationer.

Så nästa torsdag ska min lilla prinsessa få kanyl och sövas ner. Men vilken tid vet jag inte förrän dagen innan. Men vi skulle få komma på morgonen och åka hem efter lunch, eftersom man måste sitta ett tag på uppakningsavdelningen ett tag. För själva ingreppet tar inte lång tid alls.
Men i papprena jag fick hem idag stod det att jag på onsdagen får veta om hon måste fasta eller om det är något speciellt hon inte får äta osv, hon får inte ha ätit ipren och andra mediciner 2 veckor innan ingreppet bara alvedon (men som tur är så får hon nästan aldrig sånt, och dom få gångerna är det alvedon jag gett), hon måste även duscha och tvätta håret samma morgon. Så det blir att gå upp tidigt. Hoppas bara hon får dricka sin morgon välling innan.

Mamma hjärtar dotter


Vi leker med en varsin kamera


Det är helt otroligt hur fort tiden går. Trots att det var snart 2½ år sedan förlossningen, kommer jag ihåg (nästan) allt som om det vore igår. Den bästa dagen i hela mitt liv. En oslagbar känsla och upplevelse.
Jag kommer ihåg smärtan, hur otroligt jobbig den faktiskt var, men den var ingenting mot miraklet som orsaka den.

När jag idag tittar på min prinsessa och tänker tillbaka, så kan jag aldrig förstå att hon faktiskt varit så liten så hon fått plats i min mage. När jag träffade Jannikes nyfödda dotter sa jag så där liten var aldrig Filippa. Men  det var hon faktiskt. Det finns ju vittnen och bildbevis på det.
Men min hjärna förstår det fortfarande inte.

Och en annan sak som min hjärna fortfarande inte har fattat, det är att den underbara varelsen som vi kallar Filippa faktiskt är min dotter, mitt eget kött och blod.
Varje gång jag tittar på henne blir jag alldeles varm i hela kroppen, och skulle utan tvekan kunna börja gråta av lycka. Hon är det finaste jag har.

Evig kärlek,
mamma hjärtar dotter <3


Frisyren

Jag lovade Mikaela att jag skulle visa hur Filippa ser ut i håret nu, efter jag friserade henne lite grann. Jag har inte kortat ner håret över allt, fram är det lika långt som det alltid varit, men eftersom det växte fortare eller mer där bak så har jag kapat av det i samma höjd som det övriga.

 
 

Pottan

Igår var det avslutning på dagis på efteriddagen/kvällen. Jag hade laddat upp med kameror, både min systemkamera för att ta kort, och min digitalkamera för att kunna filma, samtidigt. För förra året sjöng dom lite sommarsånger för föräldrarna, och i julas hade dom luciatåg så jag tog förgivet att dom skulle göra något slags uppträdande i år igen. Men till min besvikelse så gjorde dom ingenting. Vet inte om det var pga att det börja regna så vi fick flytta in i sista sekund eller om dom inte hunnit med något. Tråkigt var det i alla fall att det inte blev något.
Men det var trevligt att träffa alla andra föräldrarna samtidigt, äta lite och smaka på tårtan.

Potträningen går framåt. I söndags blev det inget kissande på pottan, vi hann inte dit den gången hon inte hade blöja. Men hon har börjat välja sig vid att inte ha blöja, utan trosor istället.
Igår morse tog jag av henne blöjan redan på morgonen när hon fick sin välling och satte henne på pottan framför teven, hon behöver bli distraherad för att göra något, annars blir hon orolig och vill ha blöja. Men hon gjorde aldrig något. Hon hade kissat rätt mycket under natten så tror inte det fanns något kvar.

Men envis som jag är så testa jag imorse med. Hon imorse var hon nästan torr så det såg ju ljust ut. Jag satte henne på pottan redan strax innan sju med välling framför teven. Sen när det var slut ville hon sitta kvar där och äta en smörgås, sen lägga pussel och bläddra i en bok. Efter ungefär en timme reste hon sig upp och sa färdig. Jag kika ner i pottan och såg att hon faktiskt hade kissat en skvätt.

Hon har börjat känna när hon är kissnödig, för i söndags när vi inte hann till pottan så började hon ta sig lite mellan benen, och starx efter kissade hon. Igår när vi var på avslutingen började hon ta sig mellan benen och kände efter om hon hade blöja, för då var det ju lugnt att kissa.
Det går framåt :)


Punkter

Bara för att jag har fått massa fina idéer om hur min blogg ska se ut har jag blivit sugen på att skriva lite grann. Så tänkte uppdatera lite från helgen.
 
Igår;

  • Badade Filippa med sin chockrosa-skärm för första gången. Eller det var första gången som hon lät den sitta kvar tills man var färdig.
  • Klippte jag Filippas lugg. Den hade varit så lång ett tag att jag satt den åt sidan med ett spänne, men igår tog jag tag i det och klippte av det ½ cm över ögonbrynen.
  • Kissade Filippa på pottan för första gången. Hon har suttit på pottan tusen gånger förut, men det var inte förrän igår som hon faktiskt lyckades göra något.

Idag;

  • Filippa planterat blommor med mormor. Hon fyllde på krukorna med jord och placerade ut blommorna i hålen mormor gjorde.
  • Varit ute utan blöja. När vi skulle gå och rösta idag så sprang Filippa runt i bara trosor (alltså utan blöja) så vi gjorde en liten chansning och lät henne klä på sig utan blöja. Och det gick jätte bra, men vi var bara borta 30 minuter.
  • Klippt resten av Filippas hår. Jag tröttnade på hennes "hockeyfrilla" så klippte till det så det blev jämt och fint där bak också. Så nu har hon en pagé liknande frisyr med lugg.

En bukett blommor


Filippa plockar blommor till sin mormor. Närmare bestämt guldvivor.
Och som ni ser i bakgrunden finns det rätt gott om dom på våran tomt.

Lekslottet

I tisdags frågade Casse om jag och Filippa kunde åka med henne och två barn till lekslottet på onsdagen. Och snäll som jag är så sa jag ju såklart ja. Och Filippa älskar att vara där, så det fanns ju ingen anledning till att säga nej heller.

Kan ju låta bilderna prata för sig själva.

Springa fram och tillbaka mellan alla olika saker.


Åkte stora kanan med Casse.


Sen skulle det upp igen.


Moster och Sophie kom förbi sen också och åkte med Filippa.


Bilden får nog tala för sig själv ;)


Åka en annan kana.


Oj vad det går undan, och moster tycker det är väldigt roligt.

Handens fem fingrar



Jag känner dig, jag känner dig så väl.
Dina fasor, dina våndor finns också i min själ.
Du är mitt kött och blod.
Det bär ett dyrbart namn, det är min kärlek utan villkor.
Jag gör vad jag kan.
Så stor och stark på dagen, men så liten mitt i natten,
när ingen ser, när ingen vet, kommer gråten mitt i skrattet.

Stort är mörkret nu.
Månen är itu,
men det är natten som gör dagen ljus och mitt ljus är du.
Och denna jord är rund,
finns här ingen annan som kan ge mig sån förtvivlan?
Och som är lika sann.
Du blir rädd för dina skuggor,
alla hot som aldrig når dig.
jag ska sjunga dig ett löfte,
och jag vet att du förstår mig.

Fem fingrar ska skydda dig.
Ett är månen, ett är solen, ett är polstjärnan bakom molnen.
Ett är hopp och ett är tro.
 Handens fem fingrar vaggar dig till ro.

Älskar min nya kamera - och motivet också, såklart

Då var man arbetslös igen. Så jävla tråkigt, så jag redan är rastlös. Jävla skit.







Gud vad jag älskar min nya kamera.

Lekparken

I helgen har det varit massa bus och lek. Efter några dagar med pencilin är Filippa som en ny liten människa. Hon äter inga jätte stora mänger mat, men hon äter lite grann i alla fall och får i sig sin välling. Så det går ingen nöd på henne. Och har man inte ätit på 4 dagar så är ju magsäcken rätt liten. Och stackarn har haft lite ont i magen av medicinen, men det är ju tyvärr sånt man får ta.

Ett populärt ställe har i alla fall varit lekparken här vid oss.








Nya trenden.

Apa

Febern har gått ner och Filippa har svarat positivt på pencelinen och nu äter hon igen. Skönt att det går åt rätt hål nu i alla fall.
Skriver kanske mer senare, ska försöka få henne att sova en stund för hon är otroligt gnällig och trött tror jag. Men envis som hon är så säger hon att hon inte tänker sova.

Filippa tittar på playhouse disney:
"...sträck nu upp händerna och säg avfärd"
Filippa: APA!

Så söt det där lilla charmtrollet.

Halsfluss och en förbannad Therese


Vi lekte lite i lekparken när ingen annan var där.

Febern fortsätter och natten som var fick vi genomlida med skrik. Filippa låg och skrek i stort sätt hela natten, och för mig var det självklart att uppsöka läkare idag. Och såklart att det fanns en orsak både till skrikandet, matvägrandet och febern - halsfluss. En pencilinkur på 10 dagar. Men det är skönt att det bara smittas dom 3 första dagarna så att hon får vara på dagis slutet av kuren. Det är lite jobbigt att hon fått halsfluss, men det är skönt att det fanns ett fel som man kan rätta till.

Men trots att hon låg och skrek hela natten och haft 38 graders feber hela dagen, har hon inte sovit något idag heller. Jag förstår inte vart hon får all energi ifrån. När jag har feber, räcker med 37 grader så känner jag mig halft döende. Barn är starka små liv.

När vi kom hem från läkaren och apoteket så väntade det en bra och en dålig överaskning i brevlådan. Den bariga var att kallelsen till Huddinge hade kommit. Sist Filippa hade öroninflammation skulle läkaren skicka en remiss till Huddinge om att hon skulle få träffa en specialist, och den 28 maj får vi komma dit. Så skönt att ha en tid.

Och den dåliga var att det kom ett brev från mitt jobb där det står att pga arbetsbrist och jag har provanställning så upphör min anställning från och med den 11 maj. Jippi. Och det som inte finns ett enda jävla jobb att söka.
Men det som gör mig mer förbannad är att dom skickar ett opersonligt brev. Dom kunde väl i alla fall kosta på sig ett telefonsamtal om dom inte kunde säga det öga mot öga.
Det gör mig så förbannad!

Febrig Filippa


Igår kväll efter middagen tyckte jag Filippa kändes varm, så testade ta tempern på henne. Jag har oftast en rätt låg temperatur i min kropp, så Filippa är alltid mycket varmare än mig. Så ibland jag kan tycka att det känns som hon skulle ha feber även om hon inte har det. Och när hon väl har feber bränner jag mig nästan på henne. Och igår hade jag den känslan. Och hon hade 38.8 grader också.

Hon fick alvedon när hon skulle gå och lägga sig och febern försvann (kanske inte helt) under natten, men när hon vakna på morgonen var hon lika stekhet som kvällen innan. Och tempern visade 38.8 grader då också.
Vid lunchtiden låg febern på 38.4, så jag blev glad och trodde att det började gå åt rätt håll nu. Men hon somnade hos mig i soffan och sov i en och en halv timme, vaknade tog två tuggor på min pizza och någon klunk mjölk sen somna hon om igen och sov en timme eller nått. Och sen hade hon 38.8 grader igen.

Efter hon sovit massor var hon rätt pigg och orkade leka en hel del, men någon mat gick det inte att få i henne. Hon ville bara dricka mjölk. Och huvudsaken är ju att hon får i sig vätska.

När klockan var kvart i sju bad hon om att få gå och lägga sig, och jag tog tempern igen, 39,5 grader. Verkligen inte åt rätt håll. Hon fick välling med lite alvedon i, så hoppas den och sömnen besegrar febern nu i natt.

Tycker inte om när min lilla ängel inte mår bra.

PS! Jag har namnsdag idag ;) DS!

Obeskrivlig kärlek


Det bästa som finns i mitt liv är utan tvekan min lilla ängel, Filippa. Hon är verkligen ljuset i mitt liv, helt obeskrivlig. Skulle någon be mig beskriva hur hon är skulle jag nog bara kunna säga att hon är underbar, att man måste uppleva henne själv för att förstå. Hon är så otroligt charmig.

Hon får mig att vakna med ett leende varje morgon, hur dåligt jag än sovit så kan man inte låta bli att le när man ser henne ligga där bredvid än. Höra hennes lätta andetag och se hur hon kryper närmare än när hon märker att man försöker åla sig ur sängen för att hon inte ska vakna. (Hon vaknar någon gång under natten och då brukar jag låta henne komma in till mig.)

Men den största höjdpunkten på hela dagen är när man kommer till dagis och möts av en överlycklig Filippa som kastar sig i ens famn och ropar mamma, min mamma.

Jag tycker verkligen om mitt jobb, det gör jag. Jag har barn runt omkring mig hela tiden som ser upp till mig och som gillar att kramas. Jag får vara ute i det fina vädret och leka nästan hela dagarna. Så jag kan absolut inte klaga på mitt jobb. Men jag skulle inte klaga över att få ha Filippa runt omkring mig hela dagarna istället. För jag saknar henne så otroligt mycket varje dag, det är en sån saknad som inte går att beskriva.
Det är jobbigt att lämna henne på dagis varje morgon, även om jag vet att hon har världens bästa dagis som hon verkligen trivs på. Men egentligen känns det så fel att lämna bort sin lilla ängel till någon annan för att ta hand om andras barn. Men det är ju så arbetslivet ser ut. Verkligeheten, kallas det också.

Men det som får mig att genomföra varje dag är vetskapen om den där bamsekramen som väntar på dagis, pussarna man får i hela ansiktet och försöket till "mamma, älskar dig".

Och mamma äskar Filippa.

Upprörd

För inte så jätte länge sedan skrev jag ett inlägg om att jag tyckte det var dåligt att föräldrarna inte kunde stänga grindarna till dagis efter sig. Och jag skrev även att jag funderade på att säga till att det oroade mig. När jag lämnar Filippa vill jag ju känna att det är en säker plats.
Men innan jag hann komma ihåg att säga till någon av fröknarna så hade dom satt upp lappar på varje grind där det står "stäng grinden efter dig, även kedjan tack!". Och jag gjorde vågen inom mig och tänkte nu kommer det äntligen bli en förändring.
Men tror ni ärligt talat att det blev en förändring?

Nej, likförbannat så står grindarna på vid gavel varje morgon. Och det som nästan stör mig mest är att dom föräldrar som jag sett lämna grindarna öppna (och som jag ser till att stänga efter) är dom som är "nykomlingar" eller som snart börjar skolan. Dom som har så pass små barn som antagligen inte når upp till dörren och kan smita ut själva, och då verkar dom inte bry sig. Eller så är det dom som har så pass stora barn som kan öppna grindarna själva.
Snacka om egoistiskt.

Tänk på alla barn förfan!!

Måndag

Nu börjar våren verkligen komma på allvar, även om det har blivit lite kallare igen och ska bli ännu kallare imorgon. Men det är ju det som kallas aprilväder. Och ett säkert tecken på våren är ju alla blommor som poppar upp överallt. Och Filippa har lyckats hitta blåsippor på våran tomt som hon plockat och satt i ett glas.



Det känns som Filippa bara blir större och större för varje dag som går. Både psykist och fysiskt. Det känns som hon växer dm varje natt, hon känns så lång. Och varje dag gör hon något nytt eller säger något nytt som gör att det känns som hon blir så vuxen. På senaste tiden har hon börjat "rita saker". Hon har självklart alltid riktat saker, men det är nu den senaste tiden som hon börjat säga vad det är hon ritar och det ser verkligen ut som hon försöker rita det hon säger. Även om det kanske mest är en "fläck" i våra ögon så är det en elefant i hennes.

Och hon berättar även saker som hon gjort eller som hänt på dagis under dagen. Sen hur sant det är, det är ju en annan historia eftersom barn gärna hittar på eller förvränger. Men det är alltid roligt när hon berättar saker fröknarna sagt eller gjort och vad hon och Tilde gjort under dagen.

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0