Ohmother

Nu var det väldigt länge sedan som jag skrev någonting överhuvudtaget. Det började väl egentligen redan förra hösten då vi i skolan var tvungna att starta en blogg som vi skulle få betyg på. Bara för att det var ett måste, tappade jag all lust till att blogga helst. Skrev det jag var tvungen att skriva på skolbloggen, och det var allt.
I våras var det väldigt mycket i skolan som gjorde att jag valde att inte skriva alls. Lagom till sommaren när det skulle blivit naturligt att ta tag i det igen så hände det massa saker i mitt liv som jag ville skriva om men kände att jag inte kunde.
Och nu idag, saknar jag skrivandet otroligt mycket. Därför testar jag igen. Och hoppas verkligen på att motivationen finns kvar hela vägen och inte försvinner när det blir större press i skolan.

Jag har saknat att dela med mig av saker Filippa gör.

Mormor, Filippa och jag går från affären.
F: Jag orkar inte gå mer.
M: Då springer vi istället.
F: JAAAA!!

Idag har jag i alla fall gjort mitt de närmsta 4 åren, jag har varit och röstat!

Idag har det varit en väldigt långsam dag pch väldigt omtumlande. Det har hänt massor av saker och absolut ingenting. Hur det nu kan gå ihop vet jag inte, det är en ekvation jag inte ens tänker försöka lösa.

Filippa har något konstigt som går i kroppen verkar det som. Hon nyster väldigt mycket, men är inte snorig. Hon är lite hes, men har inte ont i halsen. Hon äter och dricker precis som vanligt och frågar man så säger hon att hon inte har ot någonstans, att hon mår jätte bra.
Hon har även hostat till och från i någon vecka, men det var inte förrän ikväll som hon började hosta jätte mycket. Men har inte hostat någonting sen hon somna. Skumt!

För övrigt har jag varit på däckfirman och bett dom lossa på däcket eftersom dom skruvat åt det så hårt så pappa drog sönder en bult. Men det sluta med att jag fick betala för ett däckbyte, vilket jag inte tyckte att jag skulle behöva göra då det var deras fel från början. Hade han inte dragit åt för hårt, hade pappa bytt däcket redan i fredags.

Inte nog att man vakna med världens hemskaste huvudvärk imorse, utan man skulle mötas utav snö också. Jag som bara har sommardäck på min bil. Det är väl tur att jag inte ska åka någonstans idag med min bil, utan att mamma och pappa hämtar oss när vi ska till min kusin.
Och angående huvudvärken så kände jag bara att gud vad jobbigt det är att ha barn när man har den här hemska huvudvärken. För dom flesta vet ju att barn vaknar rätt tidigt och kan vara rätt högljuda. Men jag får tacka så mycket att jag fått världens underbaraste dotter. Inte nog med att hon valde att gå upp en stund själv och låta mig ligga kvar, hon lekte tyst också. Min lilla ängel!

Jag önskar att photoshop inte höll på och bråka med mig hela tiden, då skulle det komma upp betydligt mycket mer bilder och antagligen inlägg också. Jag har länge tänkt lägga upp bilder på min lägenhet, men eftersom photoshop inte vill acceptera några serienummer så kommer jag inte åt att redigera bilderna. Och det måste jag göra, för mina bilder är gigantiska.

Påskafton var helt okej, vi badade och busade här hemma på dagen, och vid tre-fyra tiden åkte vi hem till mamma och pappa för att äta mat med släkten. men vi åkte dit lite tidigare så Filippa kunde få vara ute på deras tomt och leka lite i det varma vädret. Och hon var så otroligt söt med sin toffs och sminket i ansiktet. För hon skulle vara en påskkärrning, men sjalen fick inte sitta på huvudet speciellt länge. Ska se om jag orkar lägga in den bilden i datorn från telefonen sen.

Idag har vi varit duktiga och gjort det mesta. Vi började med tvättstugan vid tio. Vi har ju egentligen en tvättmaskin här i lägenheten, men jag skulle tvätta lite lakan och jag tycker att det är mycket skönare när man har tumlat dom. Så när jag ska tvätta sängkläder och handdukar så bokar jag alltid tvättstugan för att komma åt torktumlarna.
Och Filippa var duktig och hjälpte till med att lägga in allt i tumlarna. Min lilla hjälpreda.

När vi var färdiga med alla turena nere i tvättstugan åt vi lite lunch. Filippa satt och sa att hon älskade paprika hela tiden. Och att Tilde minsann inte gör det, och då måste hon gå till tandläkaren. Gud vad jag skratta, måste man gå till tandläkaren om man inte tycker om paprika?

Sen var det dags för en storstädning. Filippa putsade speglar och glasdörrar, dammade med en disktrasa och plcokade undan alla sina leksaker. När dammsugaren kom fram slängde hon sig på soffan och höll för öronen. Nej hon tycker inte om den, har hon aldrig gjort. Sedan hjälpte hon även till med att moppa golvet.

Efter vi varit så effektiva var det dags att packa in sig i bilen och rulla hem till mamma och pappa för att byta däcket vänster fram. Eftersom reserv däcket sitter där. Men pappa kunde inte få loss det, hon kunde till och med stå på det där verktyget utan att det hände något. Bultarna började gå sönder lite och pappa svor. Så det blir att åka till den där jävla däckfirman som hjälpte mig med punkteringen förra fredagen och be dom byta däcket. Hur fan tänker dom när dom sätter fast det så hårt? Tänk om jag skulle fått punktering någonstans mitt i ingenstans, jag som är ungefär halva pappa skulle ju aldrig ens kunna förstöra bultarna. haha

Jag har tänkt på en sak idag vid flera tillfällen. Första gången var vid lungen då vi åt pannkakor, och både jag och Filippa föredrar socker på pannkakorna. Och eftersom Filippa vill göra allting själv, så skulle hon även srö socker över sina egna pannkakor själv också.
Och som mamma säger man då utan att tänka sig för "Var försiktig så du inte spiller ut sockret på bordet!" Och Filippa var så duktig och spilde inte ett enda korn på bordet. Och så kommer klumpiga mamma och tappar en hel sked på bordet.

Andra gången var nu när vi åt middag. Iofs så sa jag aldrig att hon skulle vara försikig. Men efter vi hade ätit färdigt så var det jätte fint där Filippa hade suttit, hon hade inte tappat något på bordet. Ingenting hade ramlat ut från tallriken ch inte ens en droppe av hennes dricka hade hon spilt. Och så titta man där jag hade suttit, jag hade tappat både det ena och det andra (vi åt typ tacos men med pitabröd) när jag skulle lägga det i brödet, och jag hade dessutom tappat mitt bröd så massa ramla ut. Och redan nu tänker ni nog "oj vad hon dräller", ja jag hade varit rätt nöjd om det var slut där. Men självklart skulle jag spilla ut massa dricka också. Så det såg ut som en tre åring hade ätit där jag satt, och en vuxen där Filippa satt.

Och det har fått mig att tänka på, varför ber man barn vara försiktiga?

Nu har vi kommit så långt på det nya året så vi redan passerat dom tre första månaderna. Tiden bara springer iväg. Idag är det 1 april, som i år betyder Skärtorsdag som i sin tur betyder Påsk!
Får väl se om det kommer några söta påskkärringar hit och ringer på, men det betvivlar jag då man behöver en bricka för att komma in. Men jag har i och för sig ingen koll alls om det bor några barn i huset.

Filippa kommer nog inte vara någon påskkärring idag. Inatt hade hon lite feber, men den är typ borta nu på dagen. Men vi ändå att vi bara ska vara inne och ta det lugnt. För det var inte alls länge sedan hon hade hög feber. Hon hade sin första dagisdag för en vecka sedan. Därför stör det mig väldigt mycket att hon fått feber igen. Är det någon infektion i kroppen som ligger och gnager som egentligen skulle behöva medicinering? Eller är det något som går på dagis som hon råkat få två gånger på lite mer än en vecka?
För den här veckan var dom bara 5-7 barn av 17, några var lediga och den största delen var hemma sjuka.

Igår hämtade jag Filippa på dagis rätt tidigit, vid halv två tiden. Det var skönt att få hem henne lite tidigare så man får ännu mera tid med varandra än man annars får på vardagar.
Vi åkte direkt och hämtade min syster och åkte sen vidare till Heron City för att gå på bio. Filippa har frågat väldigt många gånger om inte vi kan gå på bio, och jag har då lite smått kollat om det gått något bra vid någon bra tid. Men det har bara varit sena tider eller inga barntillåtna överhuvudtaget.
Men så hitta jag att Prinsessan och grodan gick igår vid 15.15, och det tyckte jag var en perfekt tid. Hon hinner vara på dagis och leka först och sen hitta på något roligt med mamma och moster.

Visst vi skulle kunna gått en helg, då går det alltid barnfilmer mitt på dagen. Men jag ville inte gå en helg, för då går alla andra barnfamiljer också. Jag ville gå på en vardag så inte salongen var överfull, och då är det inte lika många som kan bli störda när Filippa pratar lite osv. Och på en vardag får man även chansen att bestämma platser själv.

Filippa orkade i alla fall se hela filmen, och verkade tycka att den var okej, men lite läskig ibland. Jag tyckte att det var härligt att dom sjöng rätt mycket, då jag är torsk på musikaler och disneyfilmer - perfekt kombination.

Godmorgon, eller jag vet inte om man ska säga att det är en godmorgon då jag är trött så jag knappt vet vad jag heter. Vet inte om jag sovit i natt överhuvudtaget. Har mest legat och vridit och vänt på mig. Filippa sov i sin säng otroligt länge, har ingen aning om hur länge dock. Kollade aldrig på klockan. Men jag vet att jag sov den stunden som Filippa låg i min säng, och vakna samma stund som hon tjata om att hon ville gå upp. Vilket var en halvtimme tidigare än vanligt. Vilken tajming!

Men det som är konstigt är att man ändå känner sig relativt pigg efter man fått i sig lite te och smörgås. Jag känner mig ofast piggare dom dagar jag knappt sovit, men jag är helt borta i huvudet. Så det är en salig blandning.
Men en av sakerna jag funderade på i natt är, varför heter det smörgås? hur sjutton kom ordet fram eller till från början?!

Nu ska jag och mitt lilla charmtroll börja göra oss i ordning för att åka till dagis, just nu sitter hon i soffan och kollar på bolibompa och klipper massa krokodiler som attackerar mig, cirklar och fyrkanter som ligger i hela soffan. Innan det ritade hon gigantiska blommor.

Det var väldigt länge sedan jag skrev något här i bloggen nu. Jag har känt att jag inte haft tid, lust eller ork till det. Men nu ska jag försöka ta tag i det igen. För nu känns det som bloggen kan finnas i mitt liv igen.

Den senaste tiden har bjudit på väldigt mycket för min del som varit jobbig att handera. Och jag kan inte säga att det känns lättare nu heller, men jag kan leva med det. Och det är huvudsaken.
Och mycket måste jag säga är tack vare Filippa. Utan hennes kärlek hade jag nog gett upp väldigt mycket saker för länge sen. Det bandet vi har mellan oss är så starkt, att ingenting kan eller ska förstöra det, någonsin!

Folk runt omkring mig har under den senaste tiden skaffar barn, på många olika håll. Och jag kan inte säga annat än att jag är glad för deras skull, eftersom jag själv vet vilken lycka och glädje det är i att få ett eget litet mirakel. Och framför allt när dom börjar bli större och kan uttrycka sin kärlek och tacksamhet till en. Inte alltid i orden "jag älskar dig", utan att känna kärleken i deras kramar när man lämnar dom på dagis, att dom kommer sakna en, det långa "maaaaaaaammaaaaaa!" när man kommer för att hämta, och bamsekramen som skulle vara för evigt om man inte var tvungen att skita bort dom för att man faktiskt måste åka hem någongång också.

Det är just den kärleken som är värd allt annat, och det säger jag med säkerhet då jag upplever den varje dag!
Men jag har även några bland dom som fått barn som börjat tvivla på vad dom verkligen gjort, och tycker dom förlorat sin ungdom osv. Och jag har fått frågan om inte jag också känt så, eftersom jag trots allt bara var 19 år gammal när Filippa kom.
Men jag kan säga med all säkerhet att jag ångrar inte en enda dag, timme, minut eller sekund. Och det skriver jag med handen på hjärtat.

Filippa är och förblir det bästa i mitt liv. Jag kommer aldrig kunna förklara min kärlek till henne, det finns inga ord som någonsin kommer kunna komma i närheten.
Därför nöjer jag mig med att skriva att jag älskar dig över hela mitt hjälrta, Filippa!

Mikaela ringde förut för att prata lite skit inför imorgon. Och Filippa ville också få prata lite med Mikaela.

Filippa: Hej, vad gör du?
Mikaela: Hej, kör bil vad gör du?
Filippa: Tittar på Barbie.
Mikaela: Mamma har sagt att du tycker om Barbie.
Filippa: Nej
Mikaela: Ljuger mamma?
Filippa: Ja.
Mikaela: Ska jag prata med mamma?
Filippa: Aa
Mikaela: Då ska jag prata med henne.
Filippa: Tack

Idag när jag hämtat Filippa från dagis så gick vi till centrum. När vi nästan var framme så gick vi förbi en äldre dam och en yngre med varsin hund. När vi precis passerat säger den äldre damen;

- Se så mager och eländig hon ser ut
Den yngre: Vem då?
Den äldre: Hon där, som precis gick förbi.

Jag var inte långt ifrån för att vända mig om och fråga vad hon hade för problem med min kropp. Men sådan är ju inte jag, jag skaffar mig inte bråk. Och jag väljer noga vilka argumentationer jag ger mig in i. Och om hon har problem med min kropp så får hpn väl kolla åt ett annat håll.
Men hon kunde väl i alla fall väntat mer än 2 meter.

Åååh, kärring.

Filippa badade efter lunch idag. Och efter hon plaskat runt hur länge som helst tyckte jag det var dags för henne att gå upp. Syster skulle komma efter en liten stund också för att vi skulle åka iväg.

Jag: Flippa, nu har du badat jätte länge, är det inte dags att gå upp nu?
Filippa: Nej, jag vill bada.
Jag: Men du kan få bada imorgon igen, du kommer se ut som ett russin snart.

Lite senare, när Filippa simmar runt i badkaret.
Jag: Kom Filippa nu går vi upp.
Filippa: Jag vill inte.
Jag: Är du en fisk?
Filippa: Nej, men en groda. Får jag bada nu?

I bilen.
Jag: Är Filippa fortfarande en groda?
Filippa: Nej, groda badar.

Haha, jag undrar vart hon har fått för sig att man skulle få bada mer om man är en groda?

I bilen på väg hem.

Morfar: FIlippa, du är knasig.
Filippa: Filippa inte knasig, morfar knasig.
Morfar: Jo Filippa är knasig.
Filippa: Morfar knasig, eller hur?
Morfar: Filippa är jätte knasig.
Filippa skrattar: Mamma, morfar tror jag är knasig.
Jag: Vad knasigt.

Ibland blir det väldigt mycket knasigt.