Ohmother

Nu har jag badat min lilla prinsessa så nu luktar hon supergott och springer runt i sin morgonrock. Lilla sötnosen.
Och skinkan är i ugnen sen 1½ timme så den ska vara klar till middagen ungefär. Det är en tradition i våran familj att man äter varm julskinka med potatismos till middag dagen innan julafton. :)

Under natten blev Filippa en prickigkorv. Och under morgonen och dagen har det kommit flera, så jag har konstaterat att hon fått vattkoppor.

Igår kväll när Filippa låg i sin säng och drack välling så satte hon sig upp och började gnälla. Och jag kunde inte förstå varför för hon hade lite välling kvar. Men mer än så hann jag inte tänka innan det kom en fontän ur hennes mun, över hela sängen, golvet, mig och hennes själv.
Jag ropade på mormor (min mamma) för att få hjälp. Tyckte det var bäst att jag tog hand om Filippa som var ner spydd medan mormor torkade upp och bytte sängkläder. Efter allt pysslande somnade hon utan problem.

Vid 00.15 satte sig Filipap upp i sin säng och gnällde och jag hjälpte henne över i min säng. Hon la sig ner på min kudde, och efter några sekunder spydde hon igen. Men den här gången kom det bara på min kudde och i min säng. Jag hjälpte Filippa upp och satte henne i min säng och sprang till mamma (som sover mittemot oss) och bad om hjälp. När jag kom tillbaka hade hon spytt igen, över hela sig. Den här gången var det min tur att ta hand om det medan mormor tog hand om Filippa.
Filippa somnade utan problem och sov hela natten, medan jag låg och hade småkoll på henne hela tiden så hon inte skulle spy igen.

På morgonen fick hon ingen välling för ville inte att hon´skulle hetsäta det, så magen vände sig ut och in igen. Så hon fick smörgås och vatten istället. Och efter mycket försiktighet så har hon fått behålla allt idag. Och när hon fick sin kvällsvälling så fick hon även behålla det. Så det var i alla fall skönt.

Här kommer det lite bilder på charmtrollet.

Idag är det den 12 december, och det innebär att det bara är 12 dagar kvar till jul. Gud vad tiden går otroligt fort. Men det gör det i och för sig alltid inför jul. Då hinner man inte med någonting alls. Och vi ska inte prata om att man glömmer bort allt.

Tror ni att jag kommer komma ihåg och fråga några saker om måndag och skriva upp hur många som kommer på luciafirandet när jag hämtar Filippa idag?

Ska bli intressant och se om jag kommer ihåg det självmant och när jag fortfarande är i deras lokaler.

Angående mitt förra inlägg. Efter att berättat om händelsen för pappa så sa han åt mig att ringa till SL för att berätta om den snälle chaffören. Men mamma sa att jag kunde skicka in en insändare i mitti botkyrka/salem, för busschafförer måste ändå läsa tidningarna på sina raster, vad ska dom annars göra? :p

Så här blev min insändare:
Jag vill ge en ros till busschaffören som körde 743 mot skäcklinge den 11/12 som gick från fridhemsplan 15.44. Trots att jag inte hade kommit fram till busshållsplatsen så stannade han och släppte på mig och min vagn, så vi slapp stå ute i 20 minuter och vänta på nästa buss. Du gjorde min kväll. Tusen tack!

Idag när vi gick från dagis så var vi lite sega så det var på gränsen att vi skulle hinna med bussen. När vi var några meter ifrån busshållsplatsen så kom en buss som var inte lyste, så man såg inte vilken buss det var. Men jag ökade på stegen. När den kom hyffsat nära så jag att det var våran buss och jag hade inte hunnit fram til hållplatsen än, och han åkte förbi den. Jag chansade på att vinka till, och till min förvåning stannade han och släppte på honom.

Det tackar jag så hemskt mycket för. Att sitta och vänta på nästa buss i 20 minuter med Filippa hade inte varit någon hitt. Så han får dagens ros av mig.

I ungefär en månad snart så har det gått vattkoppor på dagis, inte på hennes avdelning, men i huset. Och för drygt en vecka sedan gick en liten kille hem med vattkoppor på Lippas avdelning. Det var en av småttingarna, och alla småttingar leker med varandra på dagis. Och eftersom vattkoppor är luftburet går vi andra bara och väntar på att våra barn ska bli prickikorver dom med. Men det är ungefär 14-21 dagar som det kan ta innan det bryter ut, och det är dagen innan som man smittas som mest. Så rent logiskt så är ju alla barnen på dagis dagen innan man upptäcker att dom är sjuka.

Så enligt mina och dagis beräkningar borde Filippa (och alla andra småttingar som inte varit prickiga än) bli prickiga nästa vecka. För då har det gått 14 dagar. Jag skulle egentligen bara bli glad om Filippa fick vattkoppor nu när hon är så liten, för det är oftast inte lika jobbigt när dom är ganska små. Men det kan ju kännas lite dumt att få det en vecka innan jul, men man väljer ju inte sånt själv.

Så vi får väl se om hon blir en prickigkorv eller om hon klarar sig. Men det skulle vara ganska kontigt om hon klara sig eftersom hon lekt väldigt mycket med den här killen som har det just nu. Och jag vet även att i alla fall Tilde och Filippa är väldigt pussiga och pussar varandra. Så det är ju bäddad för att dom ska få det.
Men man kan ju aldrig vara säker.

Och eftersom man vet att hon kanske är smittad så letar man ju efter prickar hela tiden, eller man passar på och kikar efter dom när man byter blöja eller tar av kläderna. Och imorse hade Filippa en prick på rumpan, men eftersom det bara var en så kan det lika gärna en finneliknade sak. Men vi får se. Som sagt, man letar ju efter dom små rackarna.

Idag är jag väldigt stolt över min lilla prinsessa, som inte är så liten längre. Förutom att hon både går till och från dagis hållandes i min hand utan gnäll gör mig otroligt stolt. Men ikväll gjorde hon mig ännu stoltare.
För någon vecka sedan brukade jag alltid ligga med henne tills hon somna, men hon hade så svårt att somna och det var då vi drog ner på sovandet på dagen. Och i samma veva bestämde jag mig för att jag inte skulle ligga med henne, jag skulle till en början sitta med brevid sängen på golvet. Och det fungerade bra, inget krångel alls.
Men ikväll ville hon inte somna på det sättet heller, hon låg bara och stirra och sparkade. Så efter nästan 40 minuter frågade jag henne om jag skulle gå, och då nickade hon. Lydig som jag är så gick jag ut. Jag stod ute i hallen i 5 minuter, sen gick jag in för att kolla om hon blundade. Men då tittade hon upp på mig. Jag frågade om hon ville somna själv, då nickade hon igen.
Jag pussade henne och sa godnatt, då vände hon på huvudet och jag gick upp. Jag sa till mig själv att jag ger henne 10 minuter, sen går jag ner och kollar till henne. Efter 10 minuter sov hon som en stock.
Stora tjejen!

6.30 Vaknar Filippa (oftast) och attackerar mig
6.45 Vi går upp och gör välling tillsammans
6.50 Filippa sitter i soffan och dricker välling medan jag gör ordning frukost
7.00 Äter vi frukost och när Lippa är klar hoppar hon iväg och leker
7.45 Brukar vi gå ner och byta blöja på Filippa och välja dagens kläder
8.00 Klär Filippa på sig (med min hjälp)
8.15 Klär vi på oss ytterkläderna för att gå till bussen¨
8.25 Går vi hemifrån
8.38 Hoppar vi på bussen
8.47 Kliver vi av och går mot dagis
8.57 kliver vi innan för dagisdörren
9.02 Pussar Lippa mig hejdå och vinkar i fönstret

15.50 Kliver jag innanför dagisdörren och blir anfallen av en glad Filippa
16.05 Går vi mot bussen, Filippa med en banan i handen (eller någon annan frukt)
16.20 Kliver vi på bussen
16.50 Kliver vi innanför dörren hemma. (Av någon konsig anledning går hon mycket långsammare på kvällen, och hittar mycket fler intressanta saker att studera)
17.15 Börjar jag med maten (beroende på vad det är för någon mat och hur lång tid det tar att laga) medan Filippa leker eööer hjälper till.
17.45 Sätter vi oss vid bordet och äter middag.
18.10 Brukar mormor och Camilla ramla innanför dörren och får en bamsekram av Filippa.
18.30 Börjar vi varva ner inför sängen, och läser böcker och liknande i soffan.
18.40 Gör vi en paus och borstar tänderna, och fortsätter sen att läsa böcker.
19.00 Gör jag välling, och gör Filippa klar för sängen.
19.07 Kryper Filippa upp i sin säng med Tiger och en nappflaska med välling.
19.31 Har Filippa somnat och jag går upp. (Fast det varierar ju väldigt mycket när hon somnar. Men efter vi reglerat hennes sovande på dagen så har det tagit 20-30 minuter för henne att somna på kvällarna.)

Det var Filippas dag i korta drag.

Idag har Filippa och jag bakat pepparkakor. Och det finns väl inget bättre sätt att berätta hur det var än i bilder. Så här kommer det några bilder när vi bakar. Och jag ber om ursäkt att det är lite suddigt, men fotografen (som inte var jag) kan inte riktigt kameran. Men man ser ju i alla fall vad vi gör eller hur?!

Filippa växer så fort känns det som. Helt plötsligt har overallen blivit alldeles för liten så nu måste man jaga rätt på en ny sådan ganska snabbt också. Har i och för sig en två delad också, men ibland är det bättre med en overall och det kan vara skönt med ombyte ibland också. Speciellt när det är sånt här väder och man väldigt lätt blir blöt.

Och som om det inte bara var nog med att hon växer som ogräs, hon utvecklas som ogräs också. Varje dag kommer hon med ett nytt ord, och bara från den ena dagen till den andra så ratar hon vagnen helt och hållet. Hon ska både gå till och från dagis, men än så länge håller hon mig i handen i alla fall.
Och under den här tiden har det även blivit lite jobbigt att somna på kvällarna, det kan ta upp emot 2 timmar för henne att somna. Så nu har vi börjat med att hon bara får sova max 1 timme på dagis så får vi se om det blir någon skillnad. Annars får vi dra ner mer på det. Vi ska ge det en vecka i alla fall.

Igår hade vi utvecklingssamtal på dagis och dom sa bara positiva saker om Filippa. Och det var ju skönt. Hon är alltid glad, är någon annan ledsen så försöker hon trösta eller hämtar en fröken, hon leker överallt både inne och ute, somnar själv på sin madrass och springer runt och busar massor med Tilde.
Tilde och Filippa är som gjorda för varandra, båda skiner upp så fort dom ser varandra. Förra veckan var Tilde sjuk måndag och tisdag, och Filippa var sjuk onsdag, torsdag och fredag så dom träffade inte varandra på över en vecka, snacka om att dom blev glada när dom träffades i måndags. Dom tog varandra i händerna och hoppade runt i en cirkel.
Och när jag skulle gå kom Filippa och pussade mig hejdå, sen Tilde, och sen båda igen.
Dom två är så söta ihop.

Igår kväll när mamma, jag och pojkvännen satt och spelade wii olympic game så ringde en av dom ansvariga på jobbet. Först när hon presenterade sig blev jag rädd, trodde hon skulle säga något som jag inte skulle tycka om. Men Läkare utan gränser har en julkonsert idag och dom hade fått 10 biljetter så dom ville bjuda med mig. Men jag blev ganska chockad att dom valde mig eftersom det finns ungefär 80 anställda. Men självklart tackade jag ja.

Okej frugan (mer känd som Mikaela) nu kommer det en uppdatering.



Bara på någon vecka har Filippa blivit hur stor som helst. Nu menar jag inte i kroppen utan hennes beteende. För någon vecka sedan när man skulle lämna henne på dagis så skulle hon hålla handen och gå in till dom andra barnen tillsammans. Hon stod gärna och kramade mitt ben ett tag och blev gnällig när dom andra barnen blev för närgågna, när jag krama och pussa henne hejdå ville hon inte riktigt släppa, men om en fröken sa att dom skulle vinka tillsammans i fönstret gick det bra. Och när man kom och hämta henne skulle hon bli buren tillbaka till hennes avdelning.
Men nu den här veckan har det sagit om helt och hållet. Hon ska gå in själv på dagis och det första hon gör är att ropa hej till alla. Sen ska jag snabbt ta av hennes ytterkläder så hon kan springa in på dagis. Och ibland tar hon till och med Tilde (hennes favorit på dagis) i handen och går hand i hand med henne in på dagis. Nu får man påminna henne om att säga hejdå och ge mig en puss, sen säger hon glatt hejdå.

Det är en sån härlig känsla att se henne bli så stor och självständig och att hon trivs så bra på dagis med fröknar och dom andra barnen. Det är nog bara en känsla som andra föräldrar som varit med om samma sak kan förstå. Det känns som allt bara släpper och all oro försvinner. Man vet att hon har det bra på dagis och att hon blir bra behandlad.
Jag kan gå till jobbet och känna att min lilla prinsessa har det jätte bra på dagis. Och det är skönt.