Ohmother

Okej frugan (mer känd som Mikaela) nu kommer det en uppdatering.



Bara på någon vecka har Filippa blivit hur stor som helst. Nu menar jag inte i kroppen utan hennes beteende. För någon vecka sedan när man skulle lämna henne på dagis så skulle hon hålla handen och gå in till dom andra barnen tillsammans. Hon stod gärna och kramade mitt ben ett tag och blev gnällig när dom andra barnen blev för närgågna, när jag krama och pussa henne hejdå ville hon inte riktigt släppa, men om en fröken sa att dom skulle vinka tillsammans i fönstret gick det bra. Och när man kom och hämta henne skulle hon bli buren tillbaka till hennes avdelning.
Men nu den här veckan har det sagit om helt och hållet. Hon ska gå in själv på dagis och det första hon gör är att ropa hej till alla. Sen ska jag snabbt ta av hennes ytterkläder så hon kan springa in på dagis. Och ibland tar hon till och med Tilde (hennes favorit på dagis) i handen och går hand i hand med henne in på dagis. Nu får man påminna henne om att säga hejdå och ge mig en puss, sen säger hon glatt hejdå.

Det är en sån härlig känsla att se henne bli så stor och självständig och att hon trivs så bra på dagis med fröknar och dom andra barnen. Det är nog bara en känsla som andra föräldrar som varit med om samma sak kan förstå. Det känns som allt bara släpper och all oro försvinner. Man vet att hon har det bra på dagis och att hon blir bra behandlad.
Jag kan gå till jobbet och känna att min lilla prinsessa har det jätte bra på dagis. Och det är skönt.