Ohmother

Igår när jag satt på tåget på väg hem från jobbet satt jag och lyssnade på musik och stirrade ut genom fönstret. Efter ett tag kom jag på mig själv med att sitta och tänka massor med nästan tårar i ögonen. Det kom som en vindpust och helt plötsligt saknade jag Filippa så otroligt mycket så jag nästan började gråta. Jag saknar henne jämt när jag inte är med henne, men det är en sån där härlig saknad som jag tror att alla har efter någon man tycker om. Men saknaden som kom igår var hemsk. Det gjorde så ont att jag inte var hos henne just då. Älskar verkligen den där lilla tokungen. Hon är mitt lilla mirakel.

Och som om det inte vore nog med att jag satt och toksaknade Filippa, så satt jag och tänkte på farfar. Jag har (som dom flesta i min närhet vet om) ganska ont i halsen just nu, och på vägen hem från jobbet igår stannade jag och köpte halstabletter. Ville ha ett par rätt starka så det skulle kännas, men tycker inte om dom vanliga vicks blå, så tog ekalyptos. Och när vi var små så hade farfar alltid såna hemma. Syster och jag fick alltid smaka, och efter det förknippar jag alltid vicks blå ekalyptos med min farfar. Även om det kanske är över 10 år sedan han slutade äta dom, eller i alla fall alltid ha såna hemma.
Och min farfar mår inte så jätte bra, han har väldigt ont i sina leder och åldern börjar komma ikapp honom. Så när jag satt där på tåget med en halstablett i munnen och mina kärlekslåtar i öronen hade jag otroligt svårt att hålla tillbaka tårarna. Den otroliga saknaden efter Filippa, och alla minnen man har från farmor och farfar.

Man får verkligen vara glad så länge man får ha kvar alla äldre, eller alla nära och kära överhuvudtaget i sitt liv. Och jag är otroligt lycklig över att alla mina släktingar lever och fått chansen att träffa någon så underbar som Filippa. Det är dom verkligen värda, och jag med för den delen.
Och även om många tyckte att jag gjorde fel när jag valde att behålla barnet, att jag sabbade mitt liv, så är jag otroligt glad över att dom fått chansen att träffa det barnet. Att jag fått chansen att visa att jag lyckades, att jag lyckas med min uppfostran med Filippa. Trots att jag fortfarande gick på gymnasiet och behövde ta ett studieuppehåll på ett år, gick jag tillbaka till skolan och tog studenten ett år senare. Även om det kanske är ett skitjobb, så lyckades jag i alla fall skaffa mig ett jobb efter studenten så jag får en liten inkomst.
Det är jag så jäkla glad över att jag fått bevisa, visa att dom hade fel.