Vi kämpar på

Vi kämpar på så gott vi kan här hemma. Jag är inte längre magsjuk, det gick över rätt fort för min del. Söndagen låg jag helt uslagen efter nattens kräkande, det tog rätt hårt på kroppen då det redan efter första gången inte fanns något kvar. Och sedan ligga från 22-23 tiden till 3-4 på natten, ungefär var femte minut. Det känns dagen efter.

Men just nu är mitt största problem att få tillbaka magsäcken och matlusten ordentligt. Jag är duktig och äter frukost, lunch och middag, precis som man ska. Men jag har absolut ingen matlust, och det gör det ju ganska svårt att få ner maten. Och sen att magsäcken är så liten och inte kan ta emot så mycket mat på en gång gör det ju också lite svårare. Men det som drabbas mest är min vikt, rasade direkt 3 kg, och trots att jag äter så gott jag kan nu går jag fortfarande ner lite, lite grann. Fast nu hadlar det om hg eller gram i alla fall.

Men skruttungen spyr fortfaranade. Nu är det inte så där 6 gånger per dag, utan en gång varje natt. Samma tid dessutom. Väldigt skumt. Under dagarna får hon behålla allt hon får i sig, men så fort klockan närmar sig 23.30 så vaknar hon, sätter sig upp och sen töms magen på exakt alltning.
Så idag var vi hos läkaren, men hon var inte alls orolig över Filippa. Trots att Filippa blivit av med lite av sina reserver så har hon ändå en hel del kvar, så så länge hon får i sig vätska och inte blir uttorkad är det bara att kämpa på vidare hemma. Sagt och gjort.

Men jag måste faktiskt tacka och be min mamma om ursäkt för att det är hon som fått torka dom flesta spyorna efter Filippa. Under lördagsnatten var det ju lite svårt för mig att ta hand om hennes, när jag hade fullt upp med mitt eget. Och på söndagen kunde jag inte ens stå på benen.
Men måndagen och idag har jag varit hemma själv med henne och tagit hand om henne. Men jag har såna probem att ta hand om hennes spyor efter jag var magsjuk, min mage försöker vända sig ut och in och jag känner hur jag själv nästan måste springa till toaletten. Och då har min mamma varit en ängel och hjälpt mig och Filippa.
På fredagen när jag kom hem spydde Lippa i mitt knä medan jag åt middag, jag tvättade av henne och mig sen bytte jag kläder på mig själv och henne innan jag satte mig och fortsatte att äta. Så innan jag själv blev magsjuk hade jag inte problem alls med det, men det kanske är så sjukdomen sätter sina spår precis efteråt.

Det ska bli så jäkla skönt när det här är över, måste jag säga. Inte bara för mig och Filippa, utan för alla.

Era ord
Postat av: Sophie

tack älskling. du anar inte vad det betyder att du finns i mitt liv. speciellt nu.



massor med kärlek <3

2009-02-03 @ 22:09:03
URL: http://sophie1988.blogg.se/
Postat av: patrik tha man filippas paaaaaappaa

ja e kingen! :D

tudddilooooooo :D

2009-02-03 @ 22:31:11
Postat av: Olivia

Usch låter verkligen hemskt! Själv är jag och resten av min familj immuna så vi har aldrig haft kräksjukan. Vilket jag tycker är skönt med tanke på att jag har en fobi mot det. :/

2009-02-06 @ 19:09:01
URL: http://oliviaway.blogg.se/

Säg ditt här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0