Ohmother

Jaha så har påsken passerat det här året också. Tiden går så jäkla snabbt så man hänger ju inte med. Filippa bara växer och växer så man måste verkligen passa på och njuta av den korta tiden man får med henne som liten. Jag träffade en mamma på väg till dagis imorse som jag pratade en hel del med den sista tiden på öppna förskolan innan Filippa började på dagis, och hon sa att Filippa är dubbelt så stor varje gång hon ser henne. Och vi träffades som senast någon gång i höstas tror jag.

Och det kändes som det inte alls var så länge sen som min kusin berättade att hon var gravid för mig (och då berättade hon ändå rätt tidigt för mig), och nu är det ju snart dags. Eller okej då, det är ett tag kvar eftersom vi får vänta till början av september, men i alla fall. Ni förstår kanske vad jag menar. Tiden bara springer iväg.

Men det som är skönt med att tiden går fort är att det snart är sommar.

Nu har jag äntligen förnyat utseendet lite grann. Lite mer vårkänsla, och det passar ju rätt bra nu när våren är här.

Imorgon är det ju skärstorsdagen och då slutar jag redan klockan ett, det ska bli riktigt skönt. Och vi har inte speciellt många barn den här veckan heller pga påsklovet så imorgon ska Filippa följa med mig till jobbet. För jag hade tänkt att vi ska hitta på något roligt efter jobbet. Och det känns så dumt att sitta och åka till Tumba för att hämta henne och sen åka tillbaka till stan. Då är det bättre att ta med henne, och alla på jobbet har ändå tjatat sedan jag började i januari att jag ska ta med henne någon gång.
Så ska bli intressant och se hur Filippa reagerar på det. Hon kommer garanterat vara rätt blyg ibörjan som alltid, men det borde släppa rätt fort när det är andra barn där.

Idag när vi kom hem från dagis var vi ute på tomten och lekte ett tag innan middagen var klar. Och jag tog fram mobilen och ville ta ett kort på Filippa, som blev såhär:



Och sedan hoppade hon runt på tomten och sa "ett till" och bytte ställning. Här nere kommer några av korten jag tog, valde bara ut dom bästa. :)

Idag när vi gick från dagis mötte vi 3-4 killar som kom från gymnasiet. Och Filippa har valt att vi ska ha den gröna stora vagnen nu för tiden som hennes namnskylt sitter på. Även om hon oftast vill gå hem.

En av killarna: Vilket fint namn!
Jag: Mmm, såklart..
Filippa (vinkar till killarna): HEJDÅ!!! (x 10 ungefär)

Hon är ju i alla fall otroligt artig måste jag säga.

Idag har det varit en helt underbar lördag, och det ar varit bara jag och Filippa i stort sätt hela dagen. En riktig mor- och dotterdag.

Redan vid halv nio i morse var det 6 plusgrader ute oc Filippa tjatade om att få gå ut, så jag klädde på oss och så gick vi ut. Jag tyckte att Filippa skulle få bestämma vart vi skulle, så det blev lekparken som ligger precis nedanför oss. Och när vi bara varit där i någon minut och Filippa satt och gunga kom det en man gående och han ropa "här var vi morgonpigga". Och trevlig som jag är svarar jag alltid, och det slutade med att han stod bredvid och prata i 10 minuter med oss.

Efter ett bra tag i lekparken gick vi hem och tog det lugnt i soffan ungefär 30 minuter innan vi klädde på oss igen och gick till bussen. Jag ville kolla efter någon jacka och vantar till Filippa. Men affärerna är ju så puckade och tar bort allt så fort det börjar närma sig vår. Dom tänker inte på att små barn fortfarande behöver ha tjocka vantar när dom är ute. Det fanns i stort sätt inga vantar alls. Knappt fingervantar.

När jag blivit besviken på Kappahl, Lindex och H&M så gick vi till nästa buss och åkte till Heron City. Det är en bussresa på ungefär 40 minuter eftersom bussen tar såna omvägar dit. Men har man inget körkort så har man inte. Och redan på busshållsplatsen började jag och en annan mamma prata. Dom skulle till Ikea som är stationen innan Heron, så vi stod på bussen och pratade hela vägen. Det var riktigt trevligt och roligt. Att hon var 34 år och jag bara 21 år märktes inte för fem öre. Och Filippa passade på att ta en powernapp på 10 minuter.

På Heron åt vi först lite lunch på donken som Filippa alltid uppskattar. Synd bara att det är såna värdelösa leksaker för tillfället som jag inte ens kallar leksaker. Någon hårsnodd, en gigantisk hårklämma och ett otroligt fult armband i en burk. Woho barnen hoppar av glädje.
Efter maten åkte vi upp och köpte pop corn och festis och sen bar det in i salong 5 där Lilla spöket Laban på 44 minuter visades. Och Filippa satt faktiskt stilla under hela filmen och verkade tycka det var roligt.
Hon blev lite ledsen över att vi var tvugna att parkera vagnen bid ingången. Hon sa flera gånger att hon trodde någon skulle ta hennes vagn. Men efter ett tag så följde hon med in i salongen. Och sen när det dök upp en vagn i filmen ropade hon "mamma Pippas vagn, vi måste gå". Men när jag sa att vagnen står och väntar på oss tills filmen är klar så satte hon sig ner och kollade klart. Så otroligt underbar tjej.

När vi kom till Tumba centrum igen var det 20 minuter kvar tills bussen hem skulle komma, så vi gick till leksaksaffären och köpte mer play-doh lera eftersom dom blir lite torra efter ett tag. Så när vi kom hem satt vi en stund och lekte med leran och sen bakade vi chokladbollar.

Snacka om en fullspeckad och lyckad dag.
Älskar dig av hela mitt härta Filippa. <3

Jag måste bara få irritera mig på en liten sak, eller det är inte en liten sak. Jag tycker att det är en rätt allvarlig sak.Jag har stört mig på det rätt länge, men har endast yttrat mig till min prins, men nu berättar jag det för världen också.

När Filippa började vid nio tiden på dagis märkte jag det inte, men nu när hon börjar vid halv sju, kvart i sju ser jag det i stort sätt dagligen. Oftast på morgonen då jag faktiskt tycker att det är värst.
Föräldrar som kommer och lämnar sina barn på dagis rent ut sagt skiter i att stänga grindarna efter sig. Jag skulle väl kanske kunna acceptera att dom inte stänger en grind när dom går in för att lämna sitt barn, men när dom går där ifrån och låter grinden stå på vid gavel. Jag kan inte förstå det. Deras egna barn går där. Tänk om ett barn skulle smita ut. Filippa är tillräckligt lång och duktig för att kunna öppna och stänga dörrar helt själv. Tänk om hon skulle öppna ytterdörren och springa ut, och så är grinden öppen. Det skulle bli panik på dagis, och allt pga en förälder som sket i att stänga grinden som inte tar speciellt lång tid.

För mig är det helt ofattbart. Jag stänger alltid grinden efter mig. Jag låter den inte ens vara öppen om jag vet att jag ska gå igenom samma grind om bara någon minut, för man vet ju aldrig. Jag önskar bara att alla andra föräldrar på Filippas dagis (eller alla dagis faktiskt) kunde ha samma respekt för dagis och dess säkerhet. För våra barns skull.

Jag överväger att lämna mitt klagomål till personalen på Filippas dagis. För jag tycker det är rätt allvarligt när föräldrarna skiter i en sån här sak. Jag skulle aldrig förlåta personalen på dagis eller mig själv om Filippa rymde där ifrån och försvann, kanske för alltid. Och jag tror att alla andra föräldrar känner likadant för sina barn. Eller jag hoppas det i alla fall.

Idag hade jag en rätt skön arbetsdag, gick hem redan vid 14.00. Men det var bara för att Filippa och jag hade en tid på BVC för vägning och mätning. När jag gick av tåget i Tumba såg jag att jag hade lite mer tid på mig än jag hade räknat med så jag gick förbi Tumba gymnasium för att se om jag kunde få en kopia på mina betyg. För dom har fått ben och spungit iväg någonstans, och det är dags att söka till högskolorna nu, och det hade jag faktiskt tänkt göra.

Så efter att jag fått en kopia på mina betyg hämtade pappa upp mig utanför skolan så åkte vi till dagis och hämtade mitt lilla charmtroll. Sen var det raka vägen till BVC. Och Filippa hann precis åka rutchkana en gång innan sköterskan kom.
Och Filippa var hela 92 cm lång och vägde 13 kg och 70 g om vi ska vara exakta. Och enligt deras kurvor är Filippa en smal tjej, hon ligger över medel på längden och på medelkurvan på vikten.
Och när besöket var slut fick hon ett jätte fint klistermärke, Lippa var så stolt så. Hon sprang ut till morfar i väntrummet och skulle visa sitt fina klisermärke.

Här bjuder jag på några mobilbilder från igår;

Imorse var det härligt att stiga upp ur sängen, även om det var väldigt tidigt. Men man kan ju inte räkna med långa sovmornar på helgerna när man annars drar upp Filippa vid halv sex varje morgon. Hon blir ju inställd på att gå upp innan sex. Så jag är glad om klockan hinner slå sex innan hon hoppar på mig.

Och imorse när vi gick upp var klockan närmare halv sju för jag drog ut på tiden lite grann i sängen. Vi kramades. Men närvi kom upp hade det redan börjat bli ljust, klarblå himmel och man hörde fåglarna kvittra. En underbar morgon, och nu även en underbar dag. Men det är lite kallare, det är omkring 3-4 minus grader, men så länge solen är framme är jag glad.

Idag står det shopping på schemat, och det brukar Filippa uppskatta. Jag måste hitta ett par tofflor eller inneskor som jag kan ha på jobbet. Man blir så blöt om strumporna annars, och så fryser jag alltid om fötterna. Och tänkte passa på att mäta Filippas fötter också, kan ju vara bra att hålla koll så inte skorna blir för små.
Sen ska vi handla lite kläder till Filippa också, hon fick ett presentkort på Lindex av sin pappas farmor när hon fyllde år så tänkte att FIlippa skulle få välja något själv, med en viss hjälp av mig förstås.

Sen ikväll efter Filippa gått och lagt sig ska hennes mormor passa henne, för jag ska nämligen på bio med ett underbart sällskap. Vi ska se män som hatar kvinnor. Så den här dagen kan väl inte bli mycket annat än perfekt. En heldag med Filippa och sen bio på kvällen. :)

Oj oj vad jag har blivit dålig på att updatera bloggen. Men det finns inte seciellt mycket tid över till den just nu. Även om jag inte är äverdrivet trött på kvällarna (konstigt nog) så är det inte bloggen jag tänker på i första hans när Filippa gått och lagt sig. Så den har fått lite stryk av att jag börjat jobba heltid. Men gud så skönt det är att ha något att göra 5 dagar i veckan och veta att man har en fast månadslön som klirrar till på kontot den 25:e varje månad.

Men jag måste säga att jag saknar mitt lilla äppelskrutt fruktansvärt mycket. Det blir tyvärr rätt långa dagar på dagis för henne. Men det finns inget val om vi ska kunna flytta till något eget så fort jag får fasttjänst. Eftersom jag är ensamstående måste jag jobba 100%, och då blir det längre dagar för henne. Men jag har ändå fått ett bra jobb med bra arbetstider om ni frågar mig. Jag börjar alltid 8.00 och slutar alltid 16.00. En normal arbetsdag brukar vara 8 timmar plus 1 timmes lunch, så det slutar på 9 timmar. Men fördelen med att jobba med barn är att man äter sin lunch under betalning. Den enda rasten man egentligen får är 30 min någon gång under dagen.

Men det är i alla fall tur att hon trivs så bra på dagis och vill dit varje morgon. Det gör det hela så mycket enklare. När man kommer och hämtar henne så möter man alltid en riktigt glad liten tjej som kommer springandes och skriker "MAAAAAAAAAAAMMAAAAAAAA!" sen får man världens bamsekram. Det är höjdpunkten på dagen, vill jag lova.